Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Dagens frågor - Politisk mellanakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 DAGENS FRÅGOR
Den hårdaste dusten har regeringen hittills haft med kommunisterna och
med den radikala Göteborgsfalang inom partiet, som förenat sig med
kommunisterna i opposition mot regeringen för den uteblivna amnestien för
Ådalen. Kritiken har synbarligen irriterat regeringen och dess press, men
en återvändo var ej möjlig och det har inte varit annan råd än att bita
ifrån sig. Detta har man gjort ordentligt, och regeringschefen har kunnat
glädja sig åt ett stort och allmänt bifall, när han i sitt Örebrotal hävdade
demokratiens plikt att, om så behövs, »ta hårt i mot sina fiender» och att
utan mjäkighet upprätthålla ordning och lag. Det är intet tvivel om att
regeringens ställning stärkts även i arbetarekretsar genom denna resoluta
uppgörelse med de kommunistiska mullvadarna och deras medlöpare.
Ju närmare man kommer riksdagen ju mera koncentreras intresset på
det väntade budgetförslaget och på de av regeringen bebådade initiativen
till åtgärder mot arbetslösheten. Icke på länge har en budget emotsetts
ined sådan spänning och oro, som den vilken nu är under förberedelse.
Den ekonomiska krisens verkningar ha nått fram till statsfinanserna, och
den alltför länge uppskjutna nedskärningen av mindre viktiga
statsutgifter förslår icke nu att täcka de stora hålen på inkomstsidan.
Besparingsaktionen kommer nu att gå ut över områden, där verkningarna bli starkt
kännbara och i många fall kunna visa sig ödesdigra, Särskilt gäller detta
om försvaret, på vars huvudtitel enligt försvarsministerns direktiv 20 milj.
kr. skola inbesparas. Regeringen har ställt denna nedskärning i samband
med arbetslöshetsfrågan: man tar miljonerna från »militärväsendet» för
att kunna hjälpa de arbetslösa, kommer det att heta inför
partimenigheten. Det blir då för riksdagen dubbelt angeläget att granska
reduktionsförslagen på 4:e huvudtiteln även med hänsyn till den inverkan deras
förverkligande skulle få på arbetsmarknaden. Värnpliktsövningarna ställa sig
dock billigare än nödhjälpen, när det gäller att försörja arbetslös ungdom,
och inställandet av materielanskaffning skulle i stor utsträckning öka
antalet arbetslösa.
Utsikterna för den kommande riksdagen äro mer än vanligt svåra att
bedöma, Om regeringen tänker spänna bågen högt eller om den försiktigt
skall laga efter lägligheten, det är än så länge en gissningsgåta för
politiskt intresserade. Det är knappast troligt att regeringen själv ännu
bestämt kursen och taktiken. Till en viss grad kommer väl denna att
avgöras av utvecklingen på det ekonomiska området. Socialminister Möllers
hotfulla varning till de borgerliga partierna att bereda sig på ett nytt
valnederlag om de icke vilja följa regeringens signaler i arbetslöshetsfrågan
har tolkats som ett varsel om att riksdagsupplösning är att vänta. Att
man på .borgerligt håll bör vara beredd på en sådan eventualitet har denna
tidskrift förut framhållit, men innan regeringen tar det steget kommer den
säkerligen att pröva åtskilliga andra utvägar. De borgerliga få vara
beredda på hårda duster men också på frestande kompromissanbud.
Situationen kommer att ställa mycket stora krav på oppositionspartierna. En
rent negativ hållning till regeringsförslagen i de stora sociala och
ekonomiska frågorna räcker ej; de borgerliga partierna måste vara beredda på
att kunna ställa alternativa förslag om de vilja förhindra att
socialdemokraterna utnyttja regeringsställningen och den av krisen framkallade oron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
