Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Dagens frågor - Politisk mellanakt - Talmansskifte i andra kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 438
för att genomdriva vissa beslut, som på längden skulle bli ödesdigra för
vårt ekonomiska liv. Att en borgerlig samverkan under händelsernas tryck
kommer att växa fram är väl sannolikt, men det är icke likgiltigt huru
denna ordnas och inriktas. Att överlämna detta åt slumpen kan icke vara
tillrådligt. Landet fordrar en aktiv, saklig och starkt positiv politik av de
borgerliga partierna och vill icke erkänna de taktiska förbehåll, som lägga
hinder i vägen för en samverkan i sådant syfte. I det mest kritiska läge,
som de svenska statsmakterna stått på mycket länge, vore det oförsvarligt
att låta personliga och partipolitiska motsättningar hindra en samling på
bred front av de krafter, som dock alltjämt ha tillräcklig parlamentarisk
styrka för att kunna förhindra genomförandet av en socialistisk
kris-hjälpspolitik och i stället giva borgerliga direktiv för arbetet på att föra
vårt land ur krisens bränningar.
Det bästa belägget för vårt parlamentariska lugn är
talmansinstitutionens relativt betydelselösa funktion.
Ett talmansval diskuteras hos oss aldrig med hänsyn till den politiska
konsekvensen av den enes eller den andres upphöjelse; tipsen och
valkom-mentarerna ha mera karaktären av fashionable news och intressera främst
från allmänt personliga synpunkter. Särskilt i jämförelse med vår
närmaste stormakt i söder äro vi lyckligt lottade; vi avundas måhända
Tyskland en talmansbegåvning som Loebe men näppeligen den domptörroll,
som ett- presidentskap uti den tyska riksdagens obstruktionsförsamling
trots »demokratiens» knäsättande alltfort i realiteten innebär. Och vi
kunna se våra kamrar välja talmän utan att däri behöva inlägga den
politiska betydelse, som tillägges motsvarande val exempelvis i Frankrike,
Amerika och Norge. Vi kunna snarast se talmansvalen undan för undan
avpolitiserade. Förr markerade de kungliga utnämningarna understundom
en akt av någon politisk beräkning. De Geer d. ä:s skriftligen bekända
undermeningar vid den första talmansuppsättningens installerande,
kreerandet av Posse till talman och därefter en lång rad av
lantmannahövdingar till vice-talmän, den senare courtoisien mot oppositionsledare som
Staaff — dylika räknestycken och konsiderationer äro icke längre för
handen. Sedan kamrarna skaffat sig makt över talmanstillsättningen, kan
man på sin höjd tala om en partiernas egen courtoisie mot framskjutna
riksdagsmän, som på ett eller annat sätt blivit förbigångna eller eljest
gjort sig förtjänta av en hedersbevisning. De frisinnades upplyftande av
hr Sven Bengtsson i Norup på podiet liksom socialdemokraternas
motsvarande valvilja mot hr Olof Olsson sakna icke beröringspunkter med ett
filantropiskt sinnelag. Båda hade på sistone av diverse anledningar blivit
en smula skjutna åt sidan.
Genom hr Bernhard Erikssons utnämning till hövding över
hembygden synes Andra kammaren åter stå inför ett ombyte i talmansstolen.
Säkerligen har hr Kvarnzelius under sin ämbetstid lämnat tillräckligt
mycket ogjort och över åt efterträdaren för att denne kan få full
sysselsättning både som landshövding, kommittémänniska och riksdagsman, även
om talmansklubban icke längre stannar i hans händer. I varje fall torde
alla, som i övrigt kunna ha delade meningar om landshövdingarnas lämp-
Talmansskifte i
andra kammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
