Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Samhället och vetenskapen. Av Gunnar Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMHÄLLET
OCH VETENSKAPEN
Av docenten GUNNAR HECKSCHER
VETENSKAPSMÄNNENS ställning i samhället har av ålder
givit anledning till mycken diskussion. I Platons idealstat skulle
»filosoferna» — vilket med hänsyn till nutida förhållanden kanske
närmast bör översättas med sociologerna — utöva ett
bestämmande inflytande. Den inre utvecklingen inom 1700-talets upplysta
despotier bestämdes till ej ringa del av vederbörande furstars
vänskapsförbindelser med samtida tänkare. 1848 års tyska
nationalförsamling fick snabbt vedernamnet »professorsparlament»; och i
efterkrigsårens nyskapade demokratier besattes särskilt till en
början både ministerierna och de diplomatiska posterna till ej
ringa del med universitetslärare. Å andra sidan har det
vetenskapliga arbetet i allmänna meningen alltid fått en viss prägel av
overklighet. Vetenskapsmannen anses vara tankspridd och
opraktisk, ur stånd att taga vara på sig och de sina. Han behandlas
därför gärna med något av det, undseende, som primitiva folk lära
visa mot idioter och sinnessjuka, och det praktiska livets män
anses göra klokt i att med ett vänligt leende avfärda de
anvisningar och råd, han kan finna för gott att ge dem. Denna dualism
i uppfattningen har av naturliga skäl vållat särskilt stora
svårigheter i fråga om samhällsvetenskapernas utövare. I ojämförligt
mycket större utsträckning än andra forskare syssla ju dessa med
saker, som ligga inom området för s. k. vanliga människors direkta
erfarenhet. Å ena sidan tilldraga sig socialvetenskapens resultat
särskilt stort intresse, men å andra sidan bli vetenskapsmännen
här ovanligt infamt påpassade.
Icke minst med hänsyn härtill äro frågor rörande
samhällsvetenskapernas metodiska underlag värda betydligt större allmän
uppmärksamhet än som hittills kommit dem till del. Det är
obestridligt, som det framhölls av professor Gunnar Myrdal i den av
professor Herbert Tingsten och honom i våras utgivna skriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0046.html
