- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
43

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Samhället och vetenskapen. Av Gunnar Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vetenskaplig forskning och politisk agitation. En vetenskapsman, som
använder sin ställning som akademisk lärare till att utbilda
partivänner, han vanhelgar sitt kall. Kan han icke, som Kipling säger,
hålla skillnad på besättningen och rommen, må han begära avsked
eller tjänstledighet.

Det sagda synes kanske till en början stå i strid med
erkännandet av att vetenskapen svårligen kan frigöra sig från sina
värdebestämda förutsättningar. Motsättningen är emellertid
endast skenbar. Ty ehuru de vetenskapliga resonemangen i varje
särskilt fall påverkas härav, är det — såsom vid upprepade
tillfällen framhållits just av professor Myrdal — alltid nödvändigt
att behålla klart för sig, vilka utgångspunkterna äro och rent av
att i vissa fall utföra resonemanget alternativt med olika
förutsättningar. Ehuru detta icke alltid är möjligt vid studiet av nya
och svårare vetenskapliga spörsmål, kan och bör det utan tvekan
ske i fråga om de grundläggande framställningar, som kunna ingå
i elementär akademisk undervisning. I själva verket är det en
av de viktigaste pedagogiska uppgifterna på detta område att
vänja dem som börja arbeta med socialvetenskapliga problem att
därvidlag taga sin politiska övertygelse så att säga utifrån. Och
de ledande aktiva vetenskapsmännen måste föregå med sådana
exempel, att icke det vetenskapliga arbetet förlorar både sitt eget
värde och allmänhetens aktning.

Men frågan om förhållandet mellan vetenskap och politik
uppstår ej blott i samband med vetenskapsmännens direkta
lärareverksamhet. Det är även utomordentligt önskvärt, att vederbörande i
sitt skriftställarskap åtminstone anstränga sig att göra klart, när
de framlägga resultaten av vetenskaplig forskning och när de
endast propagera för sina subjektiva åsikter. Förvirringen på
detta område är stor, icke minst när det gäller själva
terminologien. Det gör onekligen ganska stor skillnad, om man kallar
samma sak för »nedärvda traditioner» eller »sociala
tabuföreställningar». Under i övrigt lika omständigheter utgår läsaren helt
säkert från att nedärvda traditioner såvitt möjligt skola bevaras,
under det att sociala tabus äro ovärdiga ett kulturfolk. Vidare
kan det lätt hända, att en författare i sin iver att avslöja sina
motståndares politiskt färgade resonemang helt enkelt råkar utbyta
deras värderingar mot egna lika subjektiva: »Det gäller därför
att strängt särskilja statsingripandena från
planhushållningssträvandena och framför allt att icke utan vidare härleda de förra ur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free