Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 23 november 1935 - Vår handel med Italien - Herr Engberg som skolreformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rerna skola hållas skadeslösa för verkningarna av de helt och hållet
politiska åtgärder, som svenska staten i enlighet med sina
internationella förpliktelser vidtagit. I Norge kommer regeringen att
föreslå en statsgaranti för de tillgodohavanden, som norska exportörer
lia på sitt clearingkonto i Italien och vilka uppges röra sig oin cirka
3 milj. kronor. För Sveriges vidkommande torde det oreglerade
beloppet på clearingkontot komma att uppgå till över 4 miljoner kr.,
varjämte ett säkerligen ännu större belopp utestår i Italien, för vilket
deposition ännu ej verkställts hos Banca dTtalia. Säkerligen komma
de svenska exportörer, som nu till följd av det svensk-italienska
clearingsavtalets faktiska upphörande få sina fordringar fastfrusna
i Italien, att kräva ersättning av svenska staten. En sådan
framställning synes mycket rimlig och välgrundad. Utom billighet och
rättvisa talar till förmån för ersättningstalan, att clearingavtalet i de
flesta fall omöjliggjort för den svenska exportören att fordra
betalning i fria valutor för de leveranser, han kontraktsenligt åtagit sig
gentemot italienska köpare.
Herr Engberg som skolreformator. Under 1927 års riksdag berättades om hr
Engberg en anekdot, som väckte rätt mycken
munterhet. Han hade i den då aktuella skolfrågan väckt en motion, som
var skriven på baksidan av en nota, härrörande från matsalen på en
skärgårdsbåt. Djupare engagerad, än vad denna historia vittnar om,
torde nog inte hr Engberg ha varit i 1927 års skolreform. Och
säkerligen äro både han själv och de svenska läroverken att lyckönska
härtill.
Tack vare sin relativa obundenhet av den Rydénska skolpolitiken
har br Engberg såsom ecklesiastikminister kunnat verksamt bidraga
till att uppmjuka de stèla och doktrinära principer, som Värner
Rydén och hans efterföljare sökte fastslå för de svenska läroverkens
organisation och utveckling. Att han här utfört en gagnelig gärning,
därom torde råda en tämligen enhällig mening bland den högre
skolbildningens målsmän och vänner. Även den högre flickskolan synes
lia orsak att i hr Engberg se en räddare ur den nöd, vari en
kortsynt och hårdhänt skolpolitik hotat draga ner den. Lägges härtill
det krafttag till extralärareländets avskaffande, som hr Engberg tog
genom att vid årets riksdag föreslå och genomdriva inrättandet av
ett par hundra nya ordinarie tjänster vid läroverken, så måste sägas,
att dryga poster äro att uppföra på hans kreditsida vid bokslutet
efter en treårig förvaltning.
Hr Engberg har sålunda visat sig vara karl för sin hatt. Courage
de son opinion saknar han verkligen icke. Efter endast några
månaders verksamhet som ecklesiastikminister utfärdade han en
skol-stadga, som på väsentliga punkter avvek från sakkunskapens förslag,
och han drar sig icke för att vid olika tillfällen uttala sin
oförgripliga mening om det ena eller det andra pedagogiska spörsmålet. Till
god del är väl detta frejdiga mod att tillskriva en lycklig avsaknad
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
