Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 23 november 1935 - Herr Engberg som skolreformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av den tyngande barlast, som personlig erfarenhet av skolans
vardagsliv måste utgöra. Någon direkt bekantskap med skolan torde hr
Engberg icke ha haft sedan sin egen skoltid, och även hans beröring
med skolan under statsrådstiden inskränker sig väl huvudsakligen
till besök i Franska skolan, som är hans skötebarn, och vid en del
högtidliga skolinvigningar och minnesfester, vilka skaffat honom
tillfälle att göra principuttalanden och mottaga folkets hyllning.
Mot sin gamla skola, Hudiksvalls läroverk, dess forna och nuvarande
lärare och lärjungar, har han vid flera tillfällen ådagalagt sin
minnesgoda tacksamhet, icke minst då det gällt utnämningar och
förtroendeuppdrag.
Minnena och intrycken från skoltiden, delvis i förening med senare
erfarenheter, röja sig också med ali sannolikhet i hans värdering av
de olika läroämnena. Hr Engberg tycker inte om matematik och
biologi, och därför ha dessa ämnen fått maka åt sig på skolschemat. Han
älskar Frankrike och hatar Tyskland; följaktligen har franskan
gynnats och tyskans ställning försämrats. Det är inte utan, att man i
dessa och andra åtgöranden från hr Engbergs sida velat se ett
framträdande drag av subjektivitet, som vi i Sverige hittills icke varit
vana att finna hos dem som handha landets styrelse. Hans
åsidosättande av skolöverstyrelsen har varit så uppenbart, att
beskyllningar för egenmäktighet och personlig animositet icke uteblivit. Då
han nyligen ingrep och korrigerade ett sedebetyg, som givits av ett
kollegium, begagnade han Kungl. Maj:ts formella rätt på ett sätt,
som knappast kan anses föredömligt.
Det har också ibland påpekats, att hr Engbergs ord och gärningar
ej alltid stämma överens och att han ej alltid visat sig kunna beräkna
konsekvenserna av sina handlingar. Strax efter sitt ämbetstillträde
avgav han ett Bragelöfte, att några »kungliga studenter» icke skulle
förekomma under hans tid, men då han ej långt därefter fick
handlägga klagomål över underkänd studentexamen, godkände han
vederbörande; det är därvid att märka, att en av de klagande var nära
släkting till en regeringsmedlem. Hr Engberg sade sig vilja föryngra
censorskåren men föredrog en 65-åring framför en 45-åring. Han
reducerade matematiken på realgymnasiet men tvangs av Tekniska
högskolan att slå till reträtt och att för en stor del av realgymnasiets
lärjungar göra matematikens ställning starkare än någonsin. Hans
i och för sig lovvärda strävan att stärka de klassiska språken vid
våra läroverk har icke lett till åsyftat resultat — många andra
exempel att förtiga.
Det vore önskvärt, att hr Engberg toge lärdom av erfarenheten och
behjärtade, att klassiskt jämnmått, fasthet, klarhet och rättrådighet
måste vara ledstjärnor icke minst för dem, som skola reformera och
administrera våra skolor. En allmän önskan torde också vara, att
det nu en tid måtte få anstå med reformerandet och att skolans
fostrande och bildande verksamhet finge fortgå utan alltför täta och
bryska störningar. Var plåga har sitt skri för sig, men hälsan tiger
still!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
