Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 23 november 1935 - Den svenska gästfriheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åstadkommit en »utlänningstäthet», som skulle kunna förliknas vid en
fördröjd reaktion, inträdd efter några års små doseringar först nu.
Socialstyrelsen ville för en kort tid sedan med en del statistik visa,
att nyinflyttningar av tyskar till Sverige ej varit särskilt stor under
1935. Utan att på något sätt vilja ifrågasätta riktigheten av
ämbetsverkets uppgifter eller dra i tvivelsmål dess sorgfälliga prövning av
ansökningar känner man sig dock benägen att göra några
randanmärkningar. Sålunda hade det varit önskvärt, att styrelsen framlagt
en mera specificerad statistik, klarläggande hur lång tid alla här
boende utlänningar vistats i riket och vilka yrken de representera.
Flyttfåglarna, d. v. s. musiker, cirkusartister m. fl., samla härvid
ringa intresse; det är blott de, som ha för avsikt att stanna här för
alltid, vilka stå i centrum för diskussionen.
När socialstyrelsen i sitt uttalande hänvisar till att
underhandsförfrågningar och verkets »stränghet» avskräcka en del utlänningar
frän att lämna in ansökningar om arbetstillstånd, torde detta förtjäna
all tilltro. Emellertid upplyser statistiken om att man år 1933 avslog
uppehålls- och arbetstillstånd för 7 % och 1934 för 9 % av hela antalet
nyinresta, följaktligen äro utsikterna att slippa in — nio på tio —
så stora, att det kan löna att lägga in en ansökan. När man sedan
upptäcker, att antalet vägrade förlängningar av liknande en gång
beviljade tillstånd år 1933 var 1,6 % och 1934 3,3 %, kan man ej undgå
att bli betänksam.
Då socialstyrelsen åberopar sin stränghet vid behandlingen av dessa
ansökningar, vore det av intresse att få kännedom om procenttalen
för vägrade ansökningar i andra länder. Åtminstone vårt grannland
Norge har en helt annan uppfattning om vad som menas med
stränghet på detta område. Tvivelsutan skulle Sverige ej ha något att
förlora på, om ett slags clearingförfarande med olika länder i
vidsträcktare omfattning än hittills kunde genomföras.
Främlingsfrågan intresserar ej blott med hänsyn till de politiska
flyktingarna utan även med hänsyn till utlänningars inträngande
som företagare i svenskt affärsliv. Det senare har av alla klagomål
i pressen att döma fått en mindre önskvärd karaktär. Uppenbarligen
finns det kryphål i de stränga svenska bestämmelserna. Sålunda
lägger lagstiftningen inga hinder i vägen för en utlänning att förvärva
majoritet i ett aktiebolag, som ej besitter fast egendom. Ännu mindre
kan man kontrollera, om han genom att lämna lån skaffar sig
inflytande över ett företag. Ej heller kan man hindra, att en utlänning
startar en fullständigt ny rörelse, bara detta sker i aktiebolagets form.
För att vinna inflytande är det ej ens nödvändigt, att vederbörande
söker Kungl. Maj:ts tillstånd att vara styrelsemedlem eller överhuvud
figurerar som aktieägare; ett lån till en svensk för inköp av
aktiemajoriteten mot en a vista blancoaccept torde vara tillräcklig
hållhake på vilken bulvan som helst. Aktiebolagsregistret känner fall,
vilka fullt tydligt klargöra, hur relativt lätt det varit för en
utlänning att mot lagens mening sätta sig fast i ett svenskt företag.
Ett aktuellt fall har rört en detaljaffär i damkonfektionsbranschen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
