Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 23 november 1935 - Östersjöns oroliga hörn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man dessa vid sig. Guld och gröna skogar förespeglades i den
rikstyska agitationen. Huruvida den i smygpropagandan här och var
använda lösen »Hitler kommt» i och för sig lockat, undandrager sig ett
bedömande, men de klingande argumenten ha säkerligen förståtts.
Naturligtvis har även den litauiska propagandan varit synnerligen
livlig och blivit föremål för kritik från tysk sida. Även om dessa
klagomål över litauernas bemödanden under valkampanjen kan ha
fog för sig, finns det i rättvisans namn även anledning att hålla den
rikstyska formen av ingripande på här antytt sätt i minne.
De konstitutionella förhållandena i Memelland regleras av
Memelstatuten av 1924, undertecknad av England, Frankrike och Italien.
Områdets guvernör tillsättes av den litauiske regeringen. Just nu
bär han namnet Vladas Kurkauskas. Guvernören äger rätt att utse
det s. k. direktoriets (regeringens) president och denne att utse högst
fyra medarbetare (ministrar). Lantdagen äger i dessa fall ingen
förslagsrätt men väl rätt att uttala, om den skänker presidenten för
direktoriet sitt förtroende eller icke. Direktoriet är i själva verket
underkastat en dubbel ansvarighet, dels gentemot guvernören, dels
gentemot lantdagen, av vars förtroende direktoriets president är
beroende för att kunna utöva sitt ämbete. Två gånger, 1932 och 1934,
har guvernören avsatt direktoriepresidenter, emedan dessa antingen
tagit order från Berlin eller understött den nationalsocialistiska
propagandan. Första gången löstes konflikten inför Haagdomstolen, som
dömde till Litauens förmån men betonade, att guvernören endast ägde
rätt att handla, som han gjort, då Litauens suveränitetsrätt över
området trätts för nära. Andra gången drogs ej frågan inför
folkförbundet.
Efter valet i september i år ha de tyska elementen formulerat sina
krav i elva punkter, vilka genom en av »enhetslistans» ledare, Richard
Meyer, förts vidare till statutens signatärmakter. Den rikstyska
pressen fortsätter sin propagandakampanj mot Litauen, och stämningen
mellan de båda länderna är naturligtvis med anledning därav tryckt.
Några av de elva punkterna äro uppenbarligen av sådan innebörd, att
ett accepterande av desamma skulle betyda upphävandet av Litauens
i statuten tillförsäkrade suveränitet.
Efter en paus i det politiska spelet under oktober trädde den
nyvalda lantdagen samman i Memel den 6 nov. Dagen förut hade
direktoriets president, den litauentrogne Bruvelaitis, hos guvernören
anhållit om sitt entledigande, vilket beviljats under det övliga
förbehållet att tills vidare handlägga ärendena. Guvernören Kurkauskas
infann sig i lantdagen och förestavade eden för dess medlemmar.
Eden innehöll en trohetsförklaring mot »litauiska republiken och
konstitutionen, Memelstatuten och andra republiken Litauens och
Memelområdets lagar», allt »så sant mig Gud hjälpe». Lantdagen
åhörde guvernörens förestavande av eden stående och med högra
handen lyft till hälsning »som bruket är», tillfogar den litauiska
rapporten missmodigt. Gesten var säkerligen icke utan sin innebörd.
Guvernören påpekade i sitt anförande, att edens strikta hållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
