Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Det sjunde skolåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det sjunde skolåret
sjuårig folkskola skulle åtminstone inom den närmaste tiden leda
till någon allmännare efterföljd. Ännu ha nämligen icke alla
städer gjort en dylik frivillig påbyggnad av den obligatoriska
sexåriga skolan, och på landsbygden förekommer sjuårsskolan
endast för 16 procent av samtliga barn, därav den övervägande
delen i det tätbebyggda Skåne. Reformen underlättas vidare just
nu i högsta grad av de indragningar av skolor, som bli en följd
av det sjunkande barnantalet. De uppkommande överskotten av
skolbyggnader och lärare kunna därvid rationellt tagas i bruk,
och med olika klassindelningar möjliggöres en smidig anpassning
efter i kommunerna förekommande skolformer samt skolhus- och
lärareresurser. Kostnaderna ha för statsverket beräknats till
omkring två milj. kr. och för kommunerna till omkring en milj., en
summa som man blott för några år sedan icke tillnärmelsevis
kunde räkna med som tillräcklig för denna skolreform. Bland
tidens alla dyrbara reformprojekt synes denna utgift höra till
både de billigaste och mest välmotiverade. Det kan vara på sin
plats att för jämförelsens skull framhålla, att den lilla tillfälliga
löneförbättringen åt lärarna av år 1929 kostar statsverket årligen
nära 6 milj. kr.
Det har under senare år från olika håll, icke minst från
lantmän i riksdagen, klagats över att folkskolan lämnat alltför svag
kunskap i modersmålet och räkning. Otvivelaktigt torde denna
anmärkning vara befogad och uppenbarligen har det berett
skolan svårigheter att utom allt det myckna nya kunskapsstoffet
medhinna en grundligare undervisning i dessa elementära ämnen.
Kommitténs majoritet har också haft en känsla härav, när den
föreslagit att det nya skolåret borde utnyttjas till att i
skolkursen infoga en vidgad undervisning i modersmålet och räkning.
Huruvida kommittén i detta hänseende gått tillräckligt energiskt
fram må här lämnas därhän, likaså frågan huruvida det icke vore
möjligt, i synnerhet för flickornas del, att utnyttja skoltidens
förlängning till mera praktisk undervisning. Tydligt är i vart fall,
att det sjunde skolåret i olika hänseenden öppnar möjligheter att
reparera påtagliga brister i den nuvarande sexåriga folkskolan
utan att därför de uppställda kunskapsmåtten behöva sänkas. Ju
mer det sjunde skolåret utnyttjas för att stärka de elementära
kunskapsfordringarna eller ge eleverna tillfälle till praktisk
handledning, desto större utsikter finnas att avväpna den nu framförda
kritiken mot den »teoretiska» undervisningens alltför breda ut-
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
