- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
80

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Det sjunde skolåret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det sjunde skolåret

rymme ocli desto större gagn skulle folkskolan skänka eleverna,
när de gå ut i livet.

Det rationella i det sjunde skolåret ligger även däri, att ett
fortsättningsskoleår ersattes med ett lielt skolår. I våra dagar
torde ofta de största besvärligheter möta fjortonåringar i deras
sökande efter lämpligt arbete, och fortsättningsskoleplikten kan
härvid lägga hinder i vägen för förvärv av anställning. Ofta
torde fjortonåringarna tvingas stanna i föräldrahemmet utan att
lia annan sysselsättning än de få veckornas besök i
fortsättningsskolan. Att det under sådana förhållanden vore bättre att under
detta år låta dem stanna i skolans vård och under dess fostran
än att låta dem slå dank måste som normalfall ligga i öppen dag:
dels blir undervisningen i folkskolan mera givande än
fortsätt-ningsskolekursen till följd av utsträckningen av
undervisningstiden, och dels torde barnens regelbundna skolgång från
upp-fostringssynpunkt innebära en verklig lättnad för många
föräldrar under dessa barnens brytningsår. Huruvida
fortsättningsskolan efter det sjunde skolårets införande skulle kunna belt
slopas, d. v. s. även det andra fortsättningsskoleåret indragas, blir
säkerligen föremål för delade meningar. Återigen ledes tanken
över till det idealiska i att åtminstone den manliga ungdomen
kunde vid mognare ålder, helst uti tjugoårsåldern, erhålla en
allmän repetitionskurs i modersmålet och räkning jämte en
elementär kurs i samhällskunskap, men när denna gamla tanke senast
framfördes i riksdagen, år 1933, samlade den intet intresse vare
sig från bonde- eller arbetarehåll. Så välbehövlig och alltmer
uppburen, som fortsättningsskolans praktiska kurs för flickor är,
skulle åtminstone dess slopande te sig som ett förhastat steg, då
det innebure en destruktion av ett av vårt allmänna skolväsens
värdefullaste inslag.

Det mest bärande i den sjuåriga skolan måste sökas i dess
tendens att åstadkomma likhet mellan landsbygden och städerna.
Det måste utgöra den rimligaste av alla fordringar, att
folkskoleundervisningen så långt sig göra låter skall vara en ocli densamma
i bela landet. Samhällsutvecklingen måste ha kommit in på fel
spår, om landsbygden skall ställas i särklass i
undervisningshänseende ocli dess barn få sämre konkurrensmöjligheter än städernas
blott därför att rikedomen anhopats eller beskattas i städerna, —
denna rikedom är delvis en produkt av landsbygdsbefolkningens
svett och möda. Sedan staten övertagit den allra största delen av

80

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free