Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Det sjunde skolåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemmet under vintern, skolans egentliga tid, än på sommaren, då
ingen skolgång förekommer. För det andra har denna olika
fördelning av arbetskraftsbehovet lett till svårigheter för t. ex.
drängar att kunna erhålla sysselsättning året runt, enär
jordbrukarna ofta numera anställa en dräng blott för sommaren och
början av hösten. Detta har framkallat en förut okänd
säsong-arbetslöshet inom jordbruket, i synnerhet å sådana orter, där icke
annat arbete såsom skogshuggning under den döda säsongen står
till buds. Något motgift mot denna framtids säsongarbetslöshet
har ej upptäckts. Från totalsynpunkt vore det en stor fördel, om
folkskolan kunde bereda ytterligare en årskull sysselsättning
för att därmed vintertid minska konkurrensen om de fåtaliga
platserna inom jordbruket. Det sjunde skolåret skulle härigenom
kunna verka i arbetsutjämnande riktning, indirekt hjälpande
många fattiga hem, i vilka en äldre pojke eljest finge gå
arbetslös, eller också lindrande kommunernas arbetslöshetskostnader.
Om det sjunde skolåret gäller ej mindre än om andra
skolreformer, att det såvitt möjligt bör införas varsamt och utan att riva
upp någon strid med en föräldraopinion. Genom den företagna
tioåriga övergångstiden har delvis sörjts för en mjuk övergång,
och om landsbygdens speciella förhållanden i vidaste utsträckning
beaktas, torde mycket av den instinktiva oviljan mot varje
utvidgning av den misstrodda skolbyråkratiens makt kunna
avvärjas. Skulle det obligatoriska sjunde skolåret nu bli verklighet,
torde dess utfall i levande livet icke osannolikt omstämma
kritiken. En lång erfarenhet från folkundervisningens historia lär,
att samtliga större folkskolereformer på sin tid ofta ytterst
häftigt och misstänksamt bekämpats men att de snart accepterats av
den allmänna opinionen med föjld att deras upphävande efteråt
icke ifrågasatts. Ytterst ha föräldrarnas intresse för sina barn
och det allmännas intresse för en god ungdomsfostran trots alla
missnöjesyttringar visat sig sammanfalla.
Väl är det sant, att skoltidens längd ej ensamt bestämmer
värdet av skolans fostran. Lärarnas ansvarskänsla och den anda,
vari undervisningen ledes, äro lika viktiga. Men med den
omsorg, som vårt land under befolkningskrisens tid ägnar den
decimerade ungdomen, måste det för alla te sig angeläget att skänka
denna en utbildning, som vi förut ej haft råd till. Det måste vara
ett bärigt samhällsprogram att söka höja kvaliteten, när de
kvantitativa åtgärderna visat sig mer eller mindre fruktlösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
