- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
86

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Företagare och andra arbetare. Av K. F. Göransson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K. F. Göransson

manhangen gör sig å ömse sidor gällande. Jag tänker härvid ej
blott på den ökade upplysning, som alltmer vinner insteg bland
de egentliga kroppsarbetarna, utan även på bättre förståelse från
det s. k. borgerliga lägrets sida. Å ömse sidor finnas många
nedärvda, men ej längre giltiga föreställningar. Den nu pågående
revisionen av många vanor och föreställningar torde vara ägnad
att närma de olika lägren till varandra. Detsamma gäller ock den
sociala utjämningsprocessen.

Låt oss ta ett exempel ur högen: den ofta grumliga synen på
kapitalvärdenas tillkomst. En i vida kretsar vanlig uppfattning,
att dessa ha sitt ursprung i något av helt annan väsensart än
arbete, liksom att kapitalet är samlat på endast ett fåtal mer eller
mindre onyttiga händer, har säkert varit orsak till månget
missförstånd och mångas misstämning.

Låt oss i denna studie —• med hänsyn till ordets makt över
tanken — göra det experimentet att i stället för »lön för arbete» säga
»konsumtionsrätt, erhållen genom vederbörandes verksamhet».
Dylik konsumtionsrätt erhålles ej blott genom industriellt arbete
utan genom ali redbar och mänskligheten gagnande verksamhet,
såsom uppfinnare- och forskaregärning, insatser på humanitära
och andliga områden m. m.

Hur skall nu denna konsumtionsrätt avvägas? I förhållande
till resultatet av verksamheten, d. v. s. i förhållande till den nytta
vederbörande därvid gjort mänskligheten? En del äro böjda för
att svara ja härpå. Andra åter ha den uppfattningen, att det
snarare är vederbörandes ansträngning, som bör ligga till grund
för avvägningen. Sanningen torde ligga någonstans emellan
dessa ytterligheter. En forskare eller uppfinnare kan t. ex. genom
lyckliga omständigheter, eller då förhållandena äro mogna, göra
en upptäckt eller en uppfinning, som är värd hundratals miljoner
för mänskligheten. Det vore ej rimligt, att han personligen
inkasserade hela resultatet, som dock vilar på, att genom mångas
tidigare arbete förhållandena just då voro mogna för upptäckten.
Med andra ord: han har, om ock aldrig så förtjänt, haft en
medvind, som han själv icke skaffat. A andra sidan kan en man hava
redbart strävat ocli slitit hela sitt liv men på grund av oförskylld
motvind icke på långa vägar uppnått det resultat, som hans ärliga
strävan under lyckligare förhållanden kunnat åstadkomma.
Miss-stämningen mellan samhällsgrupper torde bland annat bero på,
att ena gruppen tämligen ensidigt anser, att konsumtionsrätten

86

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free