- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
89

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Företagare och andra arbetare. Av K. F. Göransson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att denna tredje part, företaget, så lätt förbisetts torde i viss
mån bero på den historiska utvecklingen och gammalt invant
betraktelsesätt. Man sammanblandar det från gångna tiders
småföretag nedärvda begreppet: kapitalisten-ägaren-företagaren med
det i nutida storföretag hemmahörande begreppet:
kapitalisten-aktieägaren och förbiser, att den senare icke har samma ställning
i sammanhanget som en »företagare». Vid dessa storföretag finns
tvärtom en viss tendens till intresseklyvning, varvid företaget
alltmer antager karaktären av en självständig enhet. Företaget
som sådant har vissa intressen, som skilja sig ej blott från de
anställdas utan även från aktieägarnas intressen, d. v. s. i det
fall att
dessa två grupper lägga sina synpunkter på kort sikt.
Däremot bliva intressena tämligen sammanfallande med
företagets, om anställda och aktieägare anlägga sina
intressesynpunkter på lång sikt, d. v. s. tänka även på efterkommande släktled.
Härvid är fråga ej blott om framtida aktieägare utan ock om
framtida generationer av arbetare i företaget.

Var är då detta »företaget»? Man skulle kunna säga, att
företaget är en grupp mänskliga individer, sammanbundna genom
vissa organisationsformer, verksamma i gemensam strävan,
varvid de använda sig av vissa materiella resurser för
åstadkommande av nyttigt arbetsresultat.

Företaget använder sig å ena sidan av kapital som sparare
kunna vara hågade att ställa till dess disposition, och å andra
sidan av mänsklig arbetskraft, från högsta ledningen till den
anspråkslösaste medarbetaren.

För spararnas tillskott och för arbetets tjänster måste företaget
betala den ersättning, som i konkurrensen om dessa tillskott eller
tjänster är nödvändig för att kunna dra dem till sig.

Om företaget bjuder innehavarna av sparmedel ett för litet
arvode för att de ställa sina sparmedel till disposition och för den
risk
de därvid taga, så förlora dessa förtroendet och intresset för
företaget, och då utebli i längden för detta företag de källflöden,
som äro nödvändiga för dess existens. Att ha riklig tillgång till
individer med mod, vilja och resurser att åtaga sig dessa
ekonomiska risker och med möjlighet att så göra utan tyngande
formaliteter, är för näringslivets framgång och utveckling ett livselixir
av allra största betydelse.

Om företaget å andra sidan bjuder arbetet (såväl ledning som
arbetare) lägre arvoden än vad som är nödvändigt för att draga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free