Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Vart går du, Europas ungdom? Av Viggo Loos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VART GÅR DU,
EUROPAS UNGDOM?
Av fil. lic. VIGGO LOOS, Norrköping
DEN övervägande delen av Europas folk styres genom
diktaturer. Världskriget utkämpades enligt ententemakterna för att
trygga demokratien. De demokratiska staterna utgingo som
segrare men ur den fred, de skapade, kunna åtskilliga av de
nuvarande diktaturerna härledas. I vår världsdels statliga och
andliga liv utgöra diktaturernas problem några av de
betydelsefullaste. Man kan utifrån demokratiska förutsättningar reagera
mot att så är förhållandet. Men man kan icke bortresonera
faktum, och den sämsta utvägen är säkert att ställa sig blind och
döv för dessa problemställningar, uppvuxna ur nya förhållanden
och betraktelsesätt och till arten och graden olika våra egna. En
objektiv upplysning hör till demokratiens attribut, och den bör
icke åsättas lägre kurs därför att det gäller oss på många punkter
så väsensfrämmande idéer som diktaturregimernas.
Vad uppfostran och bildning innebär inom demokratierna
behöver icke närmare utredas. Visserligen växla idealen på detta
område, skolprogram och uppfostringsmetoder höra till ordningen
för dagen. Men vissa gemensamma grunddrag kunna dock
urskiljas. Syftet är framför allt att dana fria och harmoniska
personligheter, att låta de slumrande anlagen komma till utveckling
och därigenom främja utvecklingen av självständigt tänkande och
handlande människor. De sålunda fritt danade personligheterna
måste även fostras till självansvar och pliktkänsla mot det
gemensamma och mot samhället. Brister i detta hänseende
framkalla vad vi kalla demokratiens kris. Kunskaper och färdigheter
skola förenas med god samhällsanda och hänsyn till nästan, det
är ett oeftergivligt krav för all sann demokratisk fostran på alla
stadier och inom alla folkgrupper. Fostran avser vidare
medborgarkunskap och skolning av det politiska omdömet, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0104.html
