Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Vart går du, Europas ungdom? Av Viggo Loos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kultur och bildning ställas i beroende av rasen.
(National-politische Erziehung, 1933.) De stå, när de äro reala och verkliga,
i samband med blod och jord, med ras och folkdöme, med öde och
historiskt läge och göra sin tjänst genom att utföra de av
helheten uppställda målen. Den bildade skall som bärare av bildning
vara vägvisare och banbrytare för de andra och stå i växelverkan
med dem. Han skall icke längre leva på en ö för sig, i en abstrakt
luft och som under rationalismens tidsåldrar hämta sina ideal
långt bort ifrån, från urkristendom, senantik, nyplatonism eller,
i den tyska nyhumanismens tid, från hellenism och Greklands
klassicism. Den »värdefria» och förutsättningslösa vetenskapen
utdömes. Målet är att med vetenskapens hjälp skapa den
»folkligt-politiska» människan. Vetenskapen skall hjälpa henne att bli
klar över sina rasmässiga, naturliga och historiska
förutsättningar och att uppbygga sin artegna levnadsordning. Den
aktivistiska, politiska vetenskapen har uppstått ur revolutionen. I
sitt senaste arbete säger Krieck, att det stora verket blir
fullbordat, när viljeriktningens, hållningens och världsåskådningens
enhet grundats hos det tyska folket. (Erziehung im
national-sozialistischen Staat, 1935.) Med andra ord när »likriktningen»
genomförts.
De ovan anförda och liknande synpunkter återkomma i de
nationalsocialistiska betraktelserna över uppfostran och bildning,
varierade på olika sätt. Theodor Wilhelm värjer sig särskilt mot
anklagelserna att personligheten förstörts i naziriket.
(Deutschland, wie es wirklich ist, 1934.) Den nationalsocialistiska
personligheten, säger han, är icke längre en människa, som uppbygger
sina egenskaper och anlag i ett lufttomt rum. Hans levnadskrets
är det tyska folket och han tjänar med sin personliga bildning
sitt folks historiska uppgifter. Nationalsocialismen har uppgivit
det humanistiska personlighetsidealet, som skapade en klyfta
mellan bildade och icke-bildade, och ersätter det med den »folkliga»
personligheten, som icke är kontemplativ utan aktiv. Människan
är till sitt väsen politisk, vilket innebär att hon ständigt befinner
sig i aktion och lever i ett socialt sammanhang. Den liberale
bildade menar sig själv, när han talar om mänsklighet och human
bildning, den nationalsocialistiske menar den tyska
folkgemenskapen. »Den liberale bildades horisont är fiktionen mänsklighet,
den nationalsocialistiske bildades horisont är däremot det tyska
folket» (Alfred Baeumler).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
