Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Vart går du, Europas ungdom? Av Viggo Loos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det politiska skeendets supremati betonas av Albert Holfelder,
(Das Ende der normativen Pädagogik, 1935.) Den politiska
disciplin och levnadsform, som under kampen utvecklades av de
politiska förbanden, utgör grunden för en äkta politisk bildning,
som är den centrala uppgiften för den kommande skolan. »Det
existerar ingen stor uppfostran utan politiska
uppfostringsmakter.»
Det anförda må räcka för att belysa de nationalsocialistiska
uppfostringsidéerna. Man står mitt uppe i en skolpolitisk
diskussion, och det här återgivna är endast några brottstycken ur denna.
Den nationalsocialistiska ideologien avspeglas tydligt i debatten.
Ungdomen skall fostras till regimens mål, som är tyskhetens
bevarande, ett stärkt rasmedvetande, folkgemenskap och ledarskap.
En viss reflex av Hitlers estetiska inställning kan spåras. Man
erinras om hellenismen, när den fysiska fostrans betydelse så
starkt framhäves. Men de nationalsocialistiska författarna
betona, att idealet icke är Winckelmanns estetiserande Grekland
utan den grekiska stadsstaten, som upphävde dualismen mellan
kropp och själ, mellan politik och bildning och betraktade
människan icke som individ utan som statsborgare. I sin helhet
innebär den nationalsocialistiska åskådningen en reaktion mot den
föregående epokens humanistiska bildningsideal och förkärlek för
den intellektuella skolningen. Man är icke blind för att en sådan
utveckling kan medföra ett försvagande av ungdomens andliga
fostran — det erkändes öppet vid ett samtal, som jag hade med
en ledande personlighet på området — men man tröstar sig med
att detta är ett övergångsfenomen.
En planmässig skolreform sysselsätter det nybildade tyska
kulturministeriet. Som de tre uppfostringsfaktorerna nämnas skola,
ungdomsförbund och familj. Föräldrar, lärare och ledare inom
Hitlerjugend bilda »Schulgemeinde», som är rådgivande i
uppfostringsfrågor. Varje lördag under skolåret är en statlig
ungdomsdag, som ägnas helt åt Hitlerjugend. Härigenom har denna
organisations ställning som fostrare officiellt fastslagits.
Märkliga institutioner, som skola tjäna den fysiska fostran,
folkgemenskapen och utjämningen mellan stad och land, äro »das Landjahr»
för folkskoleungdom och »die Lehrgänge» för ungdom ur de högre
skolorna. Det förstnämnda innebär, att barn ur storstäderna efter
slutad skolgång sändas ut på landet till nio månaders vistelse för
att deltaga i böndernas arbete, den andra institutionen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
