Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Dagens frågor 15 januari 1936
- Finland och Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Den 15 januari.
Finland och Norden. Det gångna året har varit fyllt av utrikespolitiska
avgöranden av utomordentlig betydelse. De nordiska
staterna ha alltmera tvungits att lämna sin avvaktande, isolerade
hållning beträffande såväl varandra inbördes som de övriga
europeiska staterna. Mellan Sverige, Danmark och Norge utvecklades
redan under årets förra hälft främst nere i Genève ett allt intimare
samarbete. Med oro sporde man emellertid, huruvida icke Finland
skulle anträda samma väg, eller om det möjligen i stället ämnade
visa förståelse för de alliansförslag, vilka tid efter annan uppdöko
i den tyska och polska pressen.
Redan under januari månad visade Finlands regering i sin andra
proposition i universitetsfrågan till den urtima riksdagen prov på
förståelse för den uppfattning, som på ett sällsport enhälligt sätt
hävdats av kulturopinionen i de skandinaviska grannländerna,
nämligen att vid lösandet av universitetsfrågan icke endast borde
beaktas den finska befolkningens speciella synpunkter utan även den
svenska befolkningens och den gemensamma nordiska kulturkretsens
oundgängliga intressen. Regeringen blev dock tvungen att upplösa
den urtima riksdagen på grund av den äktfinska minoritetens
obstruktionspolitik, vilken innebar ett uppenbart brott mot
riksdagsordningens par. 72, varemot talmannen likväl saknade medel att ingripa.
Den upphetsade stämningen mot allt svenskt både inom och utom
Finlands gränser, som vid denna tid kom till uttryck, mötte
dessbättre icke någon förståelse inom ansvariga finländska kretsar,
oavsett dessas politiska inriktning. Ett större antal nordiska kongresser
än någonsin förr ägde under våren och sommaren rum i Helsingfors.
Presidenten Svinhufvuds resa till Sverige under försommaren
tolkades i hela Norden som ett klart uttryck för den erfarne
statschefens personliga uppfattning om vart Finland närmast borde
orientera sig. Med all rätt har det också blivit påpekat, att
presidenten genom besöket på sin ätts fädernegård, Qvalstad i
Långhundra, ville visa sina finska landsmän, med vilka rottrådar i
seklernas djup svenskt och finskt äro förenade.
Under hösten har utvecklingen fortgått i samma glädjande
riktning. Visserligen väntades det allmänt, att regeringen redan under
höstsessionen skulle framlägga en ny proposition i
universitetsfrågan för att äntligen få denna avförd från dagordningen. Så
skedde ej; en av regeringen ifrågasatt delegation för frågans
ytterligare utredning blev heller aldrig tillsatt.
I december avgav emellertid så regeringen först genom
utrikesminister Hackzell och sedan genom statsminister Kivimäki sin
bekanta deklaration om Finlands samhörighet med Norden. Detta
skedde utan förbehåll och under enig anslutning av riksdagens alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0130.html
