Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Tryckfrihet och utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tryckfrihet och utrikespolitik
neliga processförfarande förvandlats blott till ett tomt bot. Men
vi skola skynda att tillägga, att vi fuller väl begripa, att vi bär
lia att göra med förhållanden, som ej alltid kunna lösas
domstols-vägen, ja, först i sista hand böra lösas genom myndigheternas
inskridanden. Endast så mycket måste sägas, att tryckfriheten
aldrig tänkts och aldrig bör kunna få vara en fullständigt otyglad
rättighet för ett visst pressorgan eller vissa klickar att genom
ansvarslösa skriverier kränka utländska personer, som i regel ej
kunna försvara sig, och skada det egna landets intressen. Det kan
vara lika farligt för en stat, 0111 friheten utmynnar i självsvåld,
som om den förbytes i tvång.
Vad liär gäller är främst att åstadkomma en självrannsakan
även hos de »pigga», »modiga», »spirituella» tidningarna om
pressens uppgift som det fria ordets företrädare i ett neutralt land.
Det måste finnas en medelväg mellan ett utmanande, fullkomligt
otuktat skrivsätt, vilket ej kan ostraffat få fortgå, och själlösa
redogörelser av typ Post- ocli Inrikes Tidningar, vilka måste döda det
utrikespolitiska intresset. Det måste oeftergivligt krävas
åtminstone ett minimum av taktfullhet men också finnas en marginal
för kritik.
Att avväga var gränsen går för rätten att kritisera utländska
förhållanden blir visserligen i sista hand en subjektiv bedömning,
vid vilken partipolitiska eller andra känslostämningar måste
skifta. Det vore att förneka pressens uppgift i ett utanför alla
maktgrupper stående exneutralt land att vilja nedtysta dess
stämma eller förkväva de inlägg, som den kan göra i
världsdiskussionen. De ideal om rättssäkerhet i det mellanfolkliga umgänget
och humanitet inom staterna, som de små länderna företräda,
måste hävdas icke blott som en reaktion utåt, när bestämd
anledning ges, utan än mer som en vägledning inåt för svensk opinion.
Man kan gå ett steg längre och säga, att det skulle te sig" som
en kulturskymning, ifall pressen upphörde att reagera mot
barbariskt förtryck eller rå likgiltighet för människoliv. Sverige har
ingen anledning att i oträngt mål överge en med seklers möda
upptimrad humanare uppfattning 0111 förhållandet mellan stat och
individ.
Men varje sak kan sägas på två sätt och det är åtskillnad på
kritik och kritik. Hur hett känslorna än må bränna, får ej
förglömmas att varje fredligt samliv mellan nationerna måste bygga
på respekt för varje nations självbestämningsrätt. Vi måste kort
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
