Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Tryckfrihet och utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tryckfrihet och utrikespolitik
ocli gott acceptera verkligheten. Det kan ej vara den svenska
pressens sak att ta parti i främmande länders inre förehavanden på ett
sätt, som vi själva skulle vara de första att betacka oss för, ifall
det gällde oss. Hur skulle icke — med rätta — ropas i högan sky,
om den tyska regeringspressen kontinuerligt sysselsatte sig med
exempelvis statsminister Hanssons och andra regeringsledamöters
sinnestillstånd, införde Ny Dags samhällsskildringar som
autentiska dokument över det sociala livet i Sverige samt krävde
deportation av regeringsledamöterna för att de skulle lämna plats åt
någon av våra nazistledare? Skildringar av bestående
förhållanden kunna intagas utan att man frossar i smädelser. Skildringarna
skulle också kunna underkastas en granskning, så att icke rent
omöjliga uppgifter återgåvos. Man skulle t. o. m. kunna önska, att
de vägrades plats, om de föreföllo osannolika eller deras
sanningshalt ej kunde kontrolleras — f. n. torde tillvägagångssättet vara
så motsatt som möjligt och objektiviteten förnimmas som en black
om foten. Man kan med andra ord fordra, att
utlandsavdelningarna redigeras med en känsla av ansvar.
Förhållandet till diktaturländerna vore i och för sig värt ett eget
kapitel. För vår del finna vi vår historiskt bestämda utveckling
peka mot ett annat styrelsesätt och en annan samhällsordning än
t. ex. Tysklands och Italiens; vi äga en nationell folkstyrelse, byggd
på tradition och omvandlad i takt med sociala förändringar, vilken
det ej finnes orsak att utbyta men väl kanske att sanera. Vi skulle
med Luthers ord till Zwingli kunna säga till alla dessa
samhälls-makare i södern: Ihr habt einen anderen Geist als wir. Vi finna
det italienska kriget mot ambulanser av natur att på det skarpaste
böra fördömas; vi ha ej annat omdöme om exekutionsmetoderna
den 30 juni i Tyskland än om desamma vid andra historiens
Bartholomeinätter; vi sågo vid läsningen av Görings tal inför
riksrättsprocessen i Leipzig ett avgrundsdjup öppna sig o. s. v. Men
vi ansluta oss icke till sanktionerna mot Italien, därför att Italien
är en diktaturstat eller därför att vi dessvärre gäckats i vår tro
att diktaturen av ren självbevarelsedrift vore att anse som
fredsfaktor — vi kunna helt följa vår utrikesminister, när denne
yttrade att sanktionerna tillgripits ej mot Italien utan mot kriget
som sådant. Överhuvud får det aldrig förbises, att diktaturerna
ha sin yttersta förklaring i de föregående demokratiernas
svagheter. Därför måste också lösningen av de problem, varmed de
brottas, bli föremål för vår noggranna om ock kritiska observa-
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
