Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Dagens frågor 12 februari 1935
- Kulturinternational contra folkhat. Av Axel L. Romdahl
- Försvarsfrågans historia. Av G. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för den ena och den andra parten vilja vi dock önska att solen skall
lysa igen över det sköna Italien och att dess folk skall ha återfunnit
sig självt i idogt arbete och förnöjsam glädje åt livets gåvor. Och
låt oss alltid komma ihåg den vänskap och sympati, vi av gammalt
känt för Italiens folk och som vi varit vanda vid att finna besvarad!
Detta om det närmast aktuella fallet. Det sagda kan emellertid
givas en universell innebörd. Må de, som av egen erfarenhet veta att
det bor hyggliga och älskvärda, hederliga och rättskaffens människor
i alla de land, dit deras vägar burit, arbeta på att få bort de hatfulla
och föraktliga tillmälena, de orättvisa och tendentiösa
generaliseringarna! Må de, som kongressa och korrespondera och umgås med
varandra som vänner i de andliga intressenas tecken, bilda en
international, som känner förpliktelsen att arbeta mot hat och
missförstånd mellan folken. Kanske skall den internationalen, om den växer
sig stark nog, kunna hindra vår världsdels självmord genom ett nytt
europeiskt inbördeskrig.
Axel L. Romdahl.
Försvarsfrågans historia.
Det torde vara ytterst sällsynt, att en akademisk
avhandling bestås en så allmän uppmärksamhet,
som mött Allan Janssons undersökning om försvarsfrågans
parlamentariska via dolorosa under 1800-talets början. (Titeln är
»Försvarsfrågan i svensk politik från 1809 till Krimkriget».) Den främsta
orsaken härtill är naturligtvis, att ämnesvalet just nu har en särskild
aktualitet, i det att flertalet av de behandlade problemen äger sin
motsvarighet i dagens försvarsdiskussion. Säkerligen har härtill även
bidragit, att författaren på ett så mästerligt sätt förmått
sammanställa och belysa det jättelika material, som stått honom till buds.
De centrala frågor, kring vilka den mer än 700 sidor digra
avhandlingen huvudsakligast rör sig, äro dels centralförsvarsprincipen, dels
kampen mellan indelningsverk och allmän värnplikt. Dessa problem
ha båda sitt upphov i vårt lands efter 1809 i grund förändrade läge,
vilket främst kännetecknas av det definitiva uppgivandet av alla
utrikespolitiska aspirationer samt av samhällsskickets omvandling i
något mera demokratisk riktning.
Så länge Finland var svenskt, var det en självklar sak, att försvaret
mot öster förlades på andra sidan Östersjön, och att man därvid
enligt gammal beprövad tradition i det längsta strävade efter att föra
kriget offensivt. Man försökte också så gott sig göra lät anpassa
försvarsorganisationen härefter. Sålunda sökte man efter bästa förmåga
trygga vägarna över havet genom upprätthållandet av en
operationsduglig sjömakt. Bland annat på grund av lantstridskrafternas ringa
styrka och låga kvalitet kunde emellertid aldrig den eftersträvade
krigföringsmetoden planenligt tillämpas. En allt skarpare
framträdande disproportion mellan mål och medel kännetecknar också
samtliga våra krig efter Karl XII:s död. Det följdriktiga slutresultatet
blev Finlands förlust.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0229.html
