Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det ryska anfallsföretaget mot Sverige år 1914. Av E. Biörklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den allmänna politiska situationen vid tiden för världskrigets
utbrott är alltför känd för att här kräva en ingående skildring.
Men vad man måhända icke lika väl erinrar sig är den
utomordentliga ovisshet, som rådde i flera avseenden. Denna ovisshet tog
sig många uttryck, och ett av dem är det ryska anfallsföretag,
vilket utgör föremålet för denna utredning. På grund av ämnets
säregna och känsliga art samt till följd av det vittutgrenade
forskningsarbete, som blivit erforderligt för att klarlägga
orsakssammanhangen, synes det nödvändigt att giva en kronologisk skildring
av detta arbetes förlopp för att därefter ställa forskningsresultatet
i belysning av vissa helt nyligen offentliggjorda dokument av
utrikespolitisk art. Från början känt allenast av ett fåtal personer,
kom detta anfallsföretag till såväl ryska som svenska allmänhetens
kännedom först åtskilliga år efter världskrigets slut.
År 1924 publicerades sålunda i svenska Vecko-Journalen en
artikel, skriven av en icke namngiven f. d. rysk stabsofficer, vilken
artikel i stora drag skildrade en sjökrigsoperation, som år 1914
företogs av chefen för ryska Östersjöflottan, amiral von Essen, i
avsikt att utöva »tryck» på Sverige och att vid behov verkställa
anfall även med risk att Sverige slöte sig till Rysslands fiender. Det
visade sig dock omöjligt att ernå klara bevis, enär
artikelförfattaren av vissa skäl ville bevara sin anonymitet. Detta hindrade
likvisst icke, att en del från Ryssland flyktade f. d. sjöofficerare
voro villiga att omtala åtskilliga detaljer.
Nästkommande år, 1925, offentliggjordes i en norsk bok, »Faren
fra øst», författad av doktor Herman Harris Aall, ett under edlig
förpliktelse avgivet intyg av en f. d. norsk vice-konsul i Ryssland,
Köpke, som av en f. d. rysk marinofficer, Boris Ivanoff, hade
mottagit upplysningen att nämnde Ivanoff i början av kriget hade
sänts till sjöss från Hangö i Finland mot svenska kusten,
medförande förseglade order från amiral von Essen. Orderna fingo ej
brytas, förrän de ryska jagarna passerat viss longitud syd om
Åland. Ivanoff uppgav, att orderna innehölle befallning att
beskjuta svenska kustorter, därest befälhavaren ej finge kontraorder
per radio före midnatt. Ivanoff trodde sig minnas, att det var den
9 augusti men var ej säker på datum. Han erhöll kontraordern
före midnatt och återvände till finsk hamn. Anfallsföretaget kom
alltså aldrig till utförande. Ivanoff tillhörde enligt uppgift den
ryska jagarstyrka, som i krigets början var baserad på Hangö.
Enligt en annan rysk källa (marinhistorikern Terestschenko) var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
