- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
241

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det ryska anfallsföretaget mot Sverige år 1914. Av E. Biörklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nikolajevitch i högkvarteret bakom landfronten och från general
van der Flit i Petrograd.

Beträffande jagarframstöten från Hangö anser T., att Ivanoff
icke fått någon order att beskjuta kustorter, men han betonar att
det i varje fall från rysk sida förekom endast en enda och samtidig
operation mot Sverige. Jagaroperationen mot Stockholms skärgård
skulle ju enligt andra, ovan angivna, källor hava utförts under
tiden 9—11 augusti, och om så verkligen vore förhållandet,
kommer man till den intressanta slutsatsen att sagda jagaroperation
endast utgjorde en del i den större operationen. Det var givetvis
ur von Essens synpunkt mycket lämpligt för att icke säga
nödvändigt att framsända en jagarspaning mot svenska örlogsflottans
huvudstyrka i Stockholms skärgård för att hålla sig underrättad
om denna styrkas rörelser, samtidigt med att ryska huvudflottan
stötte fram mot Gotland.

Det vore av stort intresse att av initierade i fråga om denna
jagaroperation få veta, huruvida den tidigare ovan angivna
skildringen om jagarframstöten från Hangö är riktig. Full klarhet om
denna framstöt har tills dato icke kunnat åvägabringas.

Författaren har vidare i Paris påträffat tvenne personer, vilka
för dessa undersökningar äro av största intresse, nämligen dels
den f. d. ryske marinstabschefen i högkvarteret, amiral Rousine
(Russin)[1], dels den Essens stabschef, vilken i Helsingfors
vidarebefordrade återkallelsetelegrammet från Petrograd. Amiral von
Essen själv liksom hans ene stabschef (för operativa ärenden),
dåvarande kommendören, sedermera amiralen Koltchak, äro ju
längesedan avlidna, men hans andre stabschef (för förbindelser och
organisation), f. d. kommendören Dmitry P. Rudensky, lever ännu
och är bosatt i Paris. Rousine och Rudensky äro väl bland de få
nu levande, som verkligen kände till von Essens avsikter och som
varit i tillfälle att under kriget studera handlingarna i målet.
Båda hava med beredvillighet ställt sig till förfogande, sedan de
fått kännedom om att den ryske ministerns i Stockholm, Nekljudoff,
politiska rapporter blivit publicerade av Sovjet. Båda hava fått
taga del av ovan angivet forskningsresultat och hava genom
förfrågningar bland f. d. ryska sjöofficerare sökt komplettera
arbetsresultatet.

Amiral Rousine, den ryske marinstabschefen i högkvarteret vid


[1]
I Frankrike stavar R. sitt namn på förstnämnt sätt; i den på tyska avfattade
ryska dokumentsamling, som nedan angives, stavas namnet på sistnämnt vis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free