Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det ryska anfallsföretaget mot Sverige år 1914. Av E. Biörklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eftergifter som helst, medverkade säkerligen till att man från båda
hållen avstod från att avkräva oss förödmjukande eftergifter,
vilka kanske kunnat orsaka att vi indragits i kriget mot vår vilja.
Av stor betydelse är vidare att konstatera, hurusom felaktiga
underrättelser kunna medföra allvarliga komplikationer och hur
klokt det är att — såsom vi gjorde 1914 — vid en mera spänd
situation, särskilt om man endast har passiva avsikter, undvika
åtgärder, vilka lätteligen kunna givas en felaktig tolkning. Likaså
bjuder klokheten att undvika onödiga komplikationer genom att
söka förekomma risken för ofrivillig vådabeskjutning m. m. Den
svenske kustflottechefen, vice-amiral W. Dyrssen, hade goda skäl
för att undvika att utföra övningar, särskilt under mörker och
dålig sikt, inom sådana områden, där sjökrigsoperationer av de
krigförande kunde förväntas eller där man siktat krigförande
makts örlogsfartyg. Även den svenska kustflottan hade förmånen
av en både stark och klok ledning. Nu nämnda försiktighetsmått
komma givetvis att göra sig än starkare gällande, sedan
flygvapnets utveckling orsakat ökad risk för misstag och
vådabeskjutning, speciellt flygstridskrafter emellan.
Vikten av att landets ansvariga regering bestämmer
krigsoperationerna i stort och låter sig angeläget vara att orientera de
militära befälhavarna om politiska förhållanden framstår klart. Det
är emellertid att märka, att något liknande den Essen’ska
operationen aldrig skulle kunna förekomma i svensk sjökrigföring,
enär hos oss sedan länge tillämpas det systemet, att det marina
högkvarteret utövar en mera direkt strategisk ledning av
marinstridskrafterna.
På rysk sida hyste man år 1914 respekt för Sveriges
försvarsväsende till sjöss och till lands. Detta bestyrker all tidigare
vunnen erfarenhet, att även ett mindre land förmår — om det stöder
sig på tillfredsställande militära maktmedel — framgångsrikt
värja en självbestämningsrätt, som under inga omständigheter
erhålles till skänks.
Såväl härför som för att fylla vårt lands försvarsförpliktelser i
övrigt erfordras alltjämt ett dugligt riksförsvar.
Det är hög tid att Sveriges folk inser detta och endräktigt
beslutar den förstärkning av samtliga försvarsgrenar, som
motsvarar osäkerhetstillståndet i världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
