Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Japan och yttersta Östern. Några fakta och synpunkter angående den japanska politikens mål och möjligheter. Av G. Guston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upplånas. Tilläggas må, att regeringen ändock gjort kraftiga
nedskärningar av begärda försvarsanslag.
För försvarsorganisationen gäller som en allmän och
genomgående princip, att samtliga stridskrafter och därtill anknutna
organ äro direkt underställda kejsaren. I detta ligger icke blott
en tradition utan även en strävan att på enkelt sätt eliminera
politiskt inflytande. Regeringen som sådan kan utöva endast en
ringa kontroll över hur försvaret ordnas, trots att den formellt
förmedlar anslagsfrågor till parlamentet. Kejsaren själv har dock
i realiteten ingenting att säga till om, och hans person får allenast
tjänstgöra såsom en helgad symbol. Som sitt »stöd» i
försvarsfrågor har han till förfogande följande organ. Som
verkställande fungera de båda general- och amiralstaberna, vilkas chefer
— f. n. kejserliga prinsar — utgöra kejsarens personliga militära
förbindelsemän. Som rådgivande organ finnes marskalks- och
»admiral of the Fleet»-rådet, f. n. bestående blott av tre ledamöter,
men detta av mera formell betydelse. Viktigare är det högsta
militära rådet, bestående av försvarsministrarna, cheferna för
amiral- och generalstaben samt ett visst antal generaler och
amiraler. När det gäller att flytta en misshaglig generalsperson,
brukar denne, såsom hände i våras, få en honnörsreträttplats genom
att göras till medlem av detta råd. Inför dessa råd ha
försvarsministrarna att vederbörligen föredraga alla viktiga ärenden,
beträffande vilka rådens bifall fordras. Denna dubbelledning av
försvaret genom departementschefer och stabschefer har visat sig ge
upphov till oändliga kontroverser, men de därav uppståndna
svårigheterna böra ses mot bakgrunden av japanens benägenhet för
kompromisser. För att ytterligare utestänga från försvaret det
inflytande, som kan härröra från att försvarsministrarna såsom
regeringsmedlemmar ge efter för politiska faktorer, har tanken
diskuterats att genom de båda fristående stabscheferna skapa en
kontinuerlig ledning genom kejsarens person.
Såväl arméns som flottans ledning utmärkes för en tredelning
av makt och ansvar. För armén finnas som jämställda organ
lantförsvarsdepartementet, generalstaben och departementet för
militärundervisningen. Dessas chefer utgöra »de tre stora» och
bestämma strängt taget helt arméns organisation och verksamhet.
Det vore en högst ovanlig företeelse, om det högsta rådet skulle
gå emot dessa tre. I våras inträffade dock en sensation:
krigsministern fann att den tredje storheten motarbetade honom i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
