Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 12 mars 1936 - Hitler går över Rhen - Näringar och krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så många andra tillfällen efter 1918. Parisregeringens hållning under
den afrikanska krisen borde här giva London en del vapen:
Frankrikes envisa motstånd mot effektiva sanktioner, när det gällde en
folkförbundsmedlems försök att utan synbar orsak helt eller delvis
annektera en annans land genom ett med ovanlig hänsynslöshet fört
krig, står i den mest skärande kontrast mot dess häftiga uppträdande
i det nu föreliggande fallet, där fördragsbrottet blott består i ett
egenmäktigt upphävande av ett servitut, som ensidigt belastat den
ena parten. En annan tvetydig punkt i Frankrikes hållning före
marschen över Rhen är undertryckandet av en sista vädjan från
Hitler till den franska opinionen, ända tills kammaren beslutit
ratificera den ryska traktaten. Denna manöver uppgives hava i hög grad
bidragit till det beslut, som rikskanslern till sist fattade.
Man kan hysa en rätt utpräglad mening om den tyska diplomatins
ofta återkommande benägenhet att föredraga ett fait accompli, helst
i högdramatisk form, framför en underhandling; man kan anse
verkningarna härav på atmosfären i Europa föga lyckliga; man kan
önska större respekt för ingångna traktater — det väsentliga är dock,
att Sverige har allt intresse av ett nära och vänskapligt förhållande
till den stora frändemakten söder om Östersjön, som jämte Polen
synes vara den enda maktfaktor, som för närvarande är beredd att
skydda Östersjöområdet mot en fara från öster. Våra förbindelser
med Berlin hava redan utsatts för svåra påfrestningar av ett otämt
partisinne och en ansvarslös press; just nu ha de ytterligare
irriterats av de tyska myndigheternas utvisningar av svenska köpmän. I
den kris, som nu emellertid kastar sin skugga över Europa, har intet
svenskt intresse kränkts eller hotats. Det är tvärtom ur svensk
synpunkt på intet sätt önskvärt, att Tysklands försvarspolitiska läge
med konstlade medel hålles sämre, än vad naturen gjort det. Ingen
partisk avoghet mot den meningsriktning, som nu har makten i
Berlin, ingen lust att spela en roll på scenen i Genève bör förmå Sverige
att på något sätt taga parti i denna konflikt. Varje opåkallad officiell
meningsyttring kan vålla obotlig skada å svenska livsintressen.
Under debatterna om Sveriges inträde i Nationernas förbund 1920
gjordes från högern och bondepartierna gällande, att förbundet hade
karaktär av ett assuranssällskap för Versaillesfredens intressenter.
Utvecklingen under de följande åren syntes giva vid handen, att
dessa farhågor varit något för långt drivna. Men om händelserna nu
under de närmaste dagarna omsider skulle giva de varnande rösterna
rätt, måste det sägas att Versaillesfredens makter ej göra det lätt för
de exneutrala att med bibehållen sinnesro upprätthålla förbindelserna
med Genève.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
