Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 12 mars 1936 - Näringar och krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bagens f rågor
fria från minor. Anfall mot våra kraftanläggningar, slutligen, träffa
indirekt näringslivet.
En annan sida av hemortsbekämpningen blir i ett kommande krig
anfallen mot de inrikes kommunikationerna — främst mot
järnvägarna från luften samt mot kustsjöfarten från sjön oeh från
luften. Särskilt den systematiska förbindelsebekämpningen med
flygstridskrafter blir otvivelaktigt ett framträdande drag i framtida
krigföring. Enär de inre kommunikationerna ombesörja hela den
väldiga inrikes varuomflyttningen såväl mellan producent och
konsument som mellan produktionsorter oeh import- eller exporthamnar,
så medför skadegörelse på dem desorganisation ocli rubbningar inom
näringslivet. Då de därjämte förmedla livsmedelstillförseln från det
sydligaste Sveriges rika överskotts område till Nordsveriges stora,
sammanhängande underskottsområde, kan deras avklippande under
krig komma att medföra katastrofala följder för våra nordliga
landområden.
För avvärjande av den här i stora drag skisserade krigföringen
mot hemortens näringsliv kräves ett flygvapen, som i möjligaste mån
kan hålla fiendens flygbaser tillbaka och därmed minska
luftanfallens intensitet, ett effektivt luftvärn oeh väl planerade passiva
åtgärder för hemortens direkta skydd, samt sjöstridskrafter främst för
tryggande av kustsjöfarten samt försvar av på öppen kust belägna
viktigare orter, industrianläggningar o. s. v. På de tre
försvarsgrenarna gemensamt ställes därjämte kravet, att de tillsammans skola
kunna hindra en fiende att skjuta fram sina flygbaser till våra större
öar eller våra skärgårdsområden.
Det andra stora målet för en fiendes krigföring mot vårt näringsliv
blir vår sjötrafik, den aldrig sinande ström av fartyg, som röra sig
utefter våra kuster eller mellan svenska och utländska
östersjöham-nar eller som via Skagerack och Kielkanalen trafikera avlägsnare
belägna länder.
Vår sjöfart förmedlar praktiskt taget hela vårt varuutbyte med
utlandet. Annat val finnes icke. Dess vägar äro näringslivets
pulsådror. Den sjöburna varutrafikens mäktiga ström fraktar årligen
miljoner och åter miljoner ton till och från vårt land. Den tillför
oss alla de utländska råvaror och halvfabrikat, av vilka vår industri
är beroende, de livsmedel, foder- och gödningsämnen, som vi icke i
tillräcklig utsträckning kunna producera, de stora kvantiteterna
fasta och flytande bränslen, importens överväldigande del oeh vårt
oavvisligaste importbehov. Med möjligheterna till denna
bränsletillförsel står och faller både näringslivet och de inre
kommunikationerna. Sjöledes föras vidare den i hög grad utåtriktade svenska
industriens alster och de svenska naturtillgångarnas produkter —
malmen, träet, massan o. s. v. — ut i världsmarknaden. Denna export
utgör grundvalen för vårt lands ekonomiska välstånd, och den
bidrager i händelse av krig till att finansiera detta.
Det synes mot denna bakgrund helt naturligt att en fiende i sin
försörjningskrigföring — parallellt med att han söker förstöra till-
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
