- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
285

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 12 mars 1936 - Näringar och krig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bagens f rågor

gångarna inom landet — kommer att rikta sig mot denna
sjötrafik i syfte att strypa våra yttre förbindelser. Därigenom tillfogas
indirekt vårt näringsliv och vår ekonomi ännu ett blödande sår. Det
är den gamla krigföringsformen ekonomisk avspärrning eller
handelsblockad, endast i en ny och fruktansvärdare gestalt på grund av
den samtidiga hemortsbekämpningen.

Vi ha ovan konstaterat, att en fiende kan tillgripa en direkt mot
näringslivet och de inre och yttre förbindelserna riktad
krigföringsform för att uttömma vår motståndskraft före en invasion av
lant-stridskrafter på svenskt territorium. Försvaret av näringslivet måste
i varje tänkbart krig bli en primär uppgift, i vissa fall det första
ledet i försvaret av landet mot invasion.

Ett nutida krig fordrar av ett folk, som icke vill gå under, största
möjliga kraftutveckling ocli uthållighet militärt, ekonomiskt och
moraliskt, Tysklands exempel från världskriget visar visserligen, att
ett folks förmåga till uthållighet och umbäranden kan länge tåla de
hårdaste prov, men intensifieringen av våldsmetoderna liar
tillkommit och utsätter ett krigförande land för tidigare okända faror.
Förutsättningen för en nationell kraftanspänning är ett såvitt
möjligt ostört näringsliv, möjliggörande en dräglig tillvaro för de 5,5
miljoner människor, som icke stå vid fronterna. Produktionen och
varuomflyttningen inom landet måste därför hållas i gång, även om
de utsättas för lokala störningar genom luftanfall, och
förbindelserna över sjön med utlandet måste ovillkorligen så långt görligt
skyddas. Först härigenom kan folkets motståndskraft hållas uppe
och därmed också den militära försvarskraften.

I den allmänna diskussionen och även av försvarskommissionen
har det projektet framförts, att vi som en sista utväg med hänsyn
till riskerna för anfall mot oss i Östersjön skulle lyfta upp hela
Östersjötrafikens godsmassa på landkommunikationerna och dirigera
hela vårt utrikes handelsutbyte över västkusten. Yi skulle med andra
ord lägga Östersjön öde. Man bör hålla kommissionen räkning för
att det till diskussion upptagit denna eventualitet till prövning.
Uppenbart måste man dock betvivla genomförbarheten av en sådan
omläggning. Man kan härvid hänvisa till kommerskollegium, som
med understöd från en talrik expertis på det ekonomiska området
rest en serie tungt vägande invändningar mot projektet i fråga ocli
framhållit, att detsamma »icke bör förutsättas realiserat annat än i
yttersta nödfall och under de mest tvingande omständigheter». Andra
näringslivets institutioner beteckna den ifrågasatta
handelsomläggningen såsom »verklighetsfrämmande» och såsom »en
felbedömning-av hela vårt försörjningsproblem». Avskäras därtill vägarna även
på västkusten, hjälper det icke att lägga om handeln över norska
hamnar. Dessas kapacitet är — likaledes enligt kommerskollegiuni —
fullständigt otillräcklig. I en dylik situation lamslås näringslivet av
på ett sätt, som kan obotligt tära på vår motståndskraft.

Även om vi måste göra klart för oss vanskligheten att i vissa
ogynnsamma situationer kunna upprätthålla Östersjöns förbindelse-

285

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free