- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
329

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Medelklassens kris. Av C. O. Pettersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämnvärd utsträckning undantag från denna regel. I Englands
ekonomiska historia representeras dessa undantag —
uppmärksammade av John Stuart Mill, vilken dock tvivlade på möjligheten
av en social stigning, som kunde omfatta arbetarklassens stora
massa — av namn sådana som Arkwrigth, Peel, Strutt, Ashton och
Cobden, i Frankrike lyckades under Napoleonskrigen och under den
efterföljande restaurationen en mängd arbetare svinga sig upp
till ledande ställningar i näringslivet, under det att den tyska
utvecklingen endast har att uppvisa mycket fåtaliga sociala
omplaceringar av denna natur.

Emellertid ges det också faktorer, som motverka denna
bundenhet, främst då ökningen och demokratiseringen av
utbildningsmöjligheterna ävensom den för tillfället så aktuella
nativitetsnedgången. Bägge dessa omständigheter verka dock endast på
lång sikt: det är först den uppväxande generationen, som kan
väntas komma i åtnjutande av en social befordran; det är
huvudsakligen de yngre släktleden, som dra fördel av de vidgade
utbildningsmöjligheterna och den begränsning av familjernas
storlek, som tillåter familjebudgeten att bestrida de kostnader,
varmed förberedelserna för det sociala uppåtstigandet —
kostnaderna för en relativt lång improduktiv studietid sålunda — äro
förbundna. I bägge avseendena är lantbefolkningen tillbakasatt
i förhållande till arbetarbefolkningen, vilken senare genom sin
koncentration till städer och industriorter i allmänhet har lättare
att uppnå kontakt med utbildningsanstalterna.
Lantbefolkningens genomgående högre nativitet bidrager dessutom till att
konservera dess sociala läge, men å andra sidan både möjliggör
och nödvändiggör denna högre nativitet en partiell inflyttning
till städerna, en partiell omvandling av lantbefolkningen till
industriarbetare. Så har den jordbrukande delen av folket långt
före omslaget i nativitetsutvecklingen fungerat som en
demografisk reservoar, som den breda rekryteringsbasen för de
specialgrupper av högre eller lägre dignitet, till vilka den fortskridande
sociala differentieringen givit upphov.

Om den ekonomiska utvecklingen tenderat att fastlåsa de
element, som representera basen i samhällspyramiden, vid en
underordnad position, har den å andra sidan hotat den gamla
aristokratien i samhällspyramidens topp med konkurrens och invasion
av nya element. Liksom på sin tid i antikens Grekland och Rom
men i större skala ha handel, manufaktur och industri skapat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free