- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
333

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Medelklassens kris. Av C. O. Pettersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högst heterogena verksamhetsfält synnerligen skiftande former.
I fråga om allmän tjänst är ju behovet av arbetskraft tämligen
konstant — vad som däremot kan varieras, är anspråken på
arbetskraftens kvalitet — varför den arbetskraft, som där ej kan
finna användning, måste söka sig till mera elastiska
verksamhetsområden. Knappheten på utkomstmöjligheter återspeglas i det
förstnämnda fallet i den skärpta personliga konkurrensen om
posterna, i tjänsteinnehavarnas stigande standard med avseende på
utbildning och meriter samt genom abnormt lång tjänstetid i
underordnad ställning. Men även i fråga om de så kallade fria
yrkena med högre utbildning framträder endast undantagsvis en
fullt synlig arbetsbrist av samma slag som på arbetsmarknaden i
inskränkt bemärkelse. Ty just emedan yrkena äro fria, förmår
arbetslösheten maskera sig på olika sätt, till exempel genom
fullgörandet av uppgifter, som alls icke eller endast bristfälligt
utnyttja utbildningen, genom mer eller mindre underbetald
verksamhet eller genom sammanpressad vinstmarginal. De fria
yrkena — och bland dessa icke endast de högkvalificerade —
härbärgera sålunda en viss dold arbetslöshet, på samma sätt som
jordbruket under lågkonjunkturperioder inrymmer en statistiskt
oåtkomlig reserv av ofullständigt sysselsatt arbetskraft, beredd
att överflyttas till industrien, så snart högkonjunkturen bryter in
och skapar uppgifter för denna arbetskraft utanför jordbruket.

Den starka tillströmningen till de intellektuella yrkena tvingar
sålunda de för dessa yrken utbildade att söka sin utkomst genom
sysslor, för vilka deras utbildning betyder en överkvalificering
— och detta just för att undgå arbetslöshet. Härigenom flyttas
den aktuella, synliga arbetslösheten ett stycke nedåt på den
sociala skalan; de under konkurrensen om de högsta posterna
besegrade uppträda såsom överlägsna konkurrenter på en lägre
nivå, och de i denna konkurrens utslagna rikta i sin tur sina
aspirationer mot blygsammare positioner, där de ha större
utsikter att övervinna sina medtävlare. Så blir den arbetsbrist, som
primärt drabbar den med högre utbildning utrustade
arbetskraften, aktuell först på ett plan, som ligger mer eller mindre långt
nedanför det egentliga verksamhetsfältet för denna arbetskraft.

Den benägenhet, som utmärker arbetslöshetsfenomenet inom
medelklassen, att förskjutas eller spridas från de
merkantilt-produktiva till de intellektuella sysslorna, från de praktiska till de
bildade yrkena, att från arbetsmarknaden i inskränkt bemärkelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free