Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - En rysk analys av bolsjevismen. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdelös och rutten. Nihilisten förnekade all högre kulturs värde,
och han var i regel strängt asketisk och kunde bära försakelser
och umbäranden, därför att han icke satte något värde på alla dess
små och stora ting, som för en vanlig människa gör livet
angenämare och skönare att leva. Vilka offer en nihilist utan knot
kunde göra, kan man se i den ryske nihilisten Vera Figners för
några år sedan utkomna självbiografi.
Som ett arv ytterst från religiösa skismatiska riktningar men
förmedlade genom nihilismen kvarstår i bolsjevismen hatet mot
metafysiken, likgiltigheten för det sköna och naturvetenskapernas
dominerande inflytande. Med rätta framhåller Berdjaev, att allt
detta har gjort mänskligt liv till någonting säreget oskönt i
Ryssland: språk, uppträdande, ansiktsdrag, allt präglas av en
skrämmande fulhet. Det kanske i detta sammanhang icke bör förbigås,
att bolsjevismen med en av dessa i revolutioner icke ovanliga
inkonsekvenserna upphöjt darwinismen till en kardinaldogm, ehuru
denna lättare låter inpassa sig i ett liberalistiskt-kapitalistiskt
system. Någon kritik av denna teori fördrages icke i Ryssland.
Påfallande i denna asketiska inställning hos bolsjevismen är
frånvaron av varje spår av medlidande. Den drivande kraften i den
äldre ryska ateismen var medlidandet; bolsjevismens pathos
däremot är icke medkänslan, utan makten. Och ännu större är
naturligtvis skillnaden med den ortodoxa asketismen, som var en
asketism i Guds namn, medan nihilismens och bolsjevismens är en
asketism utan Gud, utan nåd, i den mänskliga välfärdens och det
fullkomliga samhällets namn.
Men även andra drag hos bolsjevismen stå i historiskt
sammanhang med förrevolutionära rörelser. Den benhårt konsekvent
hävdade moralismen är ett ryskt drag. Sanningen och rättvisan
måste accepteras utan några kompromisser. Nihilisterna
förnekade alla relativa värden eller förvandlade dem till absoluta.
Som typ kan i detta hänseende den ryske, ursprungligen
konservative kritikern Bielinski tjäna. Han började som idealist och
romantiker och slutade som realist och ateist, en utvecklingsgång
rakt motsatt den Berdjaev själv gjort. Under sin senare period
utvecklades Bielinski till en abstrakt ideolog, utan sinne för det
konkreta och aktuella. Med hela sin passionerade själ gick han
upp i ett abstrakt ideal för social välfärd, och han var nog
uppriktig att kalla sin kärlek till mänskligheten för Marats kärlek.
Öppet förklarade Bielinski, att han skulle kunna halshugga en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
