Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Psalmboksförslaget. Av Ivar Hylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PSALMBOKSFÖRSLAGET
Av docenten IVAR HYLANDER, Uppsala
I önskvärd grad har den nu något utebbade debatten kring
det under förvåren framlagda psalmboksförslaget av år 1936 gett
en påminnelse om, att psalmboken alltfort är icke endast en av
kyrkans böcker i egentlig mening utan en folkbok, buren av en
tradition, mäktigare, i varje fall vidare spänd över folkets skilda
lager än den, som eljest möter i fråga om vårt kyrkolivs former
och uttrycksmedel. Men å andra sidan är sagda betingelse också
till visst hinder för en rent saklig lösning, en fördomsfri och lugn
bedömning av psalmboksfrågans läge och möjligheter. En
tradition av här förefintlig art är nämligen genom sakens egen natur
så känslobestämd, religiöst likaväl som estetiskt, att det torde
vara ett hopplöst företag att vilja skapa en acceptabel enhetslinje
på demokratisk grund. Det synes icke förty vara väl så angeläget,
att i en situation, när vreda vindkast och dammbemängda
virvelvindar redan hunnit svepa fram genom pressen och bedarrat,
tillfälle ges till en så långt möjlig objektiv betraktelse av det
föreliggande förslagets förhistoria och material. Ty psalmboksfrågan
är icke av i går. Risken blir i närvarande läge gärna den, att varje
perspektiv tappas bort — och psalmboksfrågan har ett dubbelt:
ett historiskt tillbaka, ett ansvarets och förhoppningarnas framåt.
Först det karolinska enväldet gav vår svenska evangeliska
kyrka en rikspsalmbok, ett nog så tänkvärt faktum. Den gamla
psalmboken av år 1695, Svedbergs och Spegels men ock
lekmannapsalmisterna Arrhenii och Ållons verk, fick göra tjänst i 124 år,
i Finlands svenska kyrkodel än längre. 1700-talets vällovliga
reformiver tycktes dömd till misslyckande men vändes omsider i en
stormtids förliga vind och genom en ung generations samlade
kraftansträngning i en skördeands glädje: Wallins verk, av
Konungen gillat och stadfäst år 1819. Men så som verket under
sådana tidsbetingelser vuxit fram, är det märkt av två tiders
signatur. Wallin lämnade Ödmanns psalmideal och lärde sig av den
ringare skaldebrodern Hedborn den äkta psalmens bibliska ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0398.html
