- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
393

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Psalmboksförslaget. Av Ivar Hylander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Psalmboksförslaget

Men Wallin var själv alltför mycket fostrad av den klassiska
diktens formella stringens, alltför mycket akademisk i håg och ton,
alltför mycket av tempelskald, av retor i domkyrkostil, för att
han av nyromantikens gudabenådade psalmist skulle lärt också
den äkta folkliga tonen. Överhuvud vilar över verket
jämnmåttets klassiska skönhetsideal, medan Wallins skaldegåva och hans
suveräna ställningstagande till arvet höll verket i stort fjärran
från det medelmåttigas gräns. Samuel Ödmann, som där står som
typ för den äldre generationen, den av upplysningstidens
optimism präglade, hade en fast grund i svensk folkfromhet av
Vä-rendsbygdernas sega virke, och en lärjunge till Linné förleddes
inte till att be om ursäkt för sin gudstro ens i
naturvetenskapernas guldålder. Psalmboken med ett fast arv från fadren men som
helhet nypräglad genom Wallins, Franzéns, Geijers ocli Hedborns
ord och anda, har också sitt samband med tidens nit för sann
folkupplysning och dess utpräglade sinne för kyrkans
folkupp-fostrande gärning. Och likväl hade den sin exklusivitet. Den port,
som kunde ha öppnats mot de innerligare fromhetsriktningarnas
sångskatt, förblev oupptagen. Under 1800-talets kyrkohistoria
blev det ödesdigert. Den genom väckelserörelserna även i nya
former inväxande folkfromheten fick sin psalm- och sångtradition
vid sidan av kyrkopsalmen med anknytning till den äldre
pietismens och de herrnhu tiska kretsarnas fädernearv. I den dag som
är, om än i något mindre grad under senare år, torde en samling
som »Sions toner» vara en verklig konkurrent till psalmboken i
sådana kretsar. Det liar sitt intresse att se, hur en ömsesidig
utjämning skett mellan vad som länge stricte åtskildes såsom psalm
och andlig sång, av var part visserligen bedömt som
fromhets-dokument av prima och sekunda kvalitet allt efter
traditionssammanhanget. De låg- eller rent frikyrkliga sångsamlingarna ha i
stigande grad lämnat rum för kyrkans psalmskatt, och i den
officiella kyrkopsalmbokens 1921 införda provisoriska tillägg, Nya
Psalmer, har ett urval av äldre och nyare väckelsesång fått namn,
heder och värdighet av kyrklig psalm — den levande psalmtonen
behövde den icke begära.

Psalmboksfrågans aktuella skede, från kyrkomötets tillkomst år
1863 och det första kommittéarbetet av år 1889 till våra dagar, har
sina extremer. Å ena sidan en liård, tvivelsutan ofta obillig
kritik, å den andra en i grunden lika omotiverad okritisk beundran
av Wallins verk. Dess antagande genom kungligt maktbud hade

393

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free