Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Psalmboksförslaget. Av Ivar Hylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar Hylander
ju en gång lett till en låt vara begränsad, så dock separatism, ocli
de livsrörelser inom kyrkan, som med en kanske alltför vid
benämning skulle kunna rymmas under namnet kyrkoförnyelsen
under 1800-talet, kände ofta ett bestämt främlingskap i Wallins verk.
Denna stämning klarnade till princip genom en av historiskt
studium riktad syn på den verkligt gamla psalmen och blev så
omformad till medvetet reformprogram. U. L. Ullman, en av de tre
undertecknarna av 1889 års förslag, förenade i sin person
schartau-anismens krav på klarhet ocli äkthet även i psalmens form av
kyrklig bekännelse och en hymnologs upptäckt av 1600-talet som
den evangeliska psalmens guldålder, främst genom Paul Gerhardt,
av Wallin otillbörligt tillbakasatt. Det starka västgötska inslaget
bland de i kommittéarbete ocli som originalförfattare verksamma
psalmisterna (J. A. Eklund, S. Alin, A. P. Runstedt och Paul
Nilsson; även Edvard Evers, till ostkusten transporterad
bohuslänning, hade enahanda kynne) och den icke minst genom episkopatet
pålitligt gammal- eller högkyrkliga prägeln i kyrkomötet
garanterade en fortsatt orientering efter dessa linjer i revisionsarbetet:
en påtagligt kritisk inställning om ej till Wallin själv, så till lians
verk, en av hans »kyrkostil» likväl i arv tagen obenägen snävhet
mot väckelsesången (den kyrklige Lars Linderot törhända
undantagen) och slutligen en markerad återgång till, med ty åtföljande
efterklang av äkta evangelisk psalm, helst signerad av Luther
eller Gerhardt. Men i samma mån som arbetet tycktes längs dessa
linjer närma sig sin fullbordan, desto starkare växte icke minst i
kulturelit-litterärt orienterade lekmannakretsar, men ingalunda
endast här, kravet på större veneration för Wallin, understundom
därhän, att man i princip ville binda psalmboksarbetet vid en
till-läggslinje, vare sig det skedde av ekonomisk omsorg om svenska
folket eller enbart konservatism eller en obestämd och förvisso
utopisk förbidan av en ny Wallin. Mången, som krävde en
oförändrad Wallin, och som ännu så gör t. ex. av omsorg om svenska
kyrkans andliga endräkt i en söndersplittrad tid (N. D. A.), var
därför ingalunda nöjd med tilläggslinjens konkreta utgestaltning"
genom Nya Psalmer. Det kan väl ifrågasättas, om icke dess
till-skyndare, Nathan Söderblom, genom denna utväg överhuvud ville
hålla vägen öppen för en ny psalmbok mer ägnad uppgiften att
vara en svenska kyrkans folkbok i vår tid än det verk, som i den
situationen var avsett att träda i det gamlas ställe — i varje fall
ha vi ali anledning vara tacksamma för den utgången då.
394
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
