Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Selma Lagerlöf-gestalter i verkligheten. Dalakolonin i Jerusalem. Av Hilma Granqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till konflikten kunde han ej längre följa med. — Helst tänker man
sig honom såsom på bilden stående på ett skördefält i Jerusalem
med Oljeberget såsom bakgrund.
Icke mindre god och snäll än Josef Larsson är hans hustru
Brita. I denna onda värld är det verkligen en glädje att vara
tillsammans med en så god gammal kvinna. Jag ser henne inför
mina ögon med sitt alltid blida fina leende. Om mannen sått och
planterat i den heliga jorden liksom en gång i fädernejorden, så
upptog hans hustru Brita också där ute i Jerusalem sina
hemsysslor från Dalarne. Kolonin höll sig en tid med fähus och då
fick Brita Larsson sköta om korna där. »Till kossorna talade jag
svenska», berättade hon en gång. Inte bara djuren, även
människorna skulle oberoende av det språk de talat förstått henne,
om hon sagt dem svenska ord, ty om henne gäller, att det är
hjärtats språk, hon talar, och hjärtats språk förstås av levande
varelser i hela världen.
Naturligtvis är denna karakteristik skriven först efter det jag
flere gånger sammanträffat med kolonins medlemmar.
När jag första gången sammanträffade med dem och vi sutto
ute på terrassen och drucko kaffe, förklarade jag entusiastiskt,
hur jag kände dem genom Selma Lagerlöfs underbara bok, som
jag om och om igen läst med hänförelse. Men det räckte inte
länge, innan jag märkte, att vi talade två olika språk. Den ena
efter den andra av Selma-Lagerlöf-svenskarna kom fram med: »Ja,
är det inte förfärligt, hur hon skildrar oss. Inte skall man tro,
att vi är sådana.» Sven Hedin berättar också i sin bok »Till
Jerusalem», om hur slagen han blev av, hur olitterära
Dalasvenskarna voro, och han uttalar förmodan, att de flesta av dem
troligen aldrig läst sin berömda landsmaninnas bok utan blott
ryktesvis hört, vad hon berättar om dem. De ha knappast själva
en aning om, i vilken grad intresset för dem väckts genom Selma
Lagerlöf.
I alla fall berörde Dalasvenskarna ett litterärt problem, när de
ansågo sig böra taga avstånd från Selma Lagerlöfs skildring av
dem. Det är många litteraturhistoriker, som ha varit böjda för
att anse författarinnans bok Jerusalem såsom en kritik av den
gordonistiska sektreligionen. Jag hänvisar till en för några år
sedan (1932) utkommen biografi över Selma Lagerlöf av Stellan
Arvidson. Denne säger uttryckligen att författarinnan ofta blivit
missförstådd i det fallet men framhåller, att hon i själva verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
