Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 20 maj 1936 - Det lidande Holland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förra året till ej mindre än 471,000, en ökning- på 60,000 i jämförelse
med decembersiffran 1934, vilken senare siffra i sin tur var 80,000
högre än i november 1934. Reflexionerna göra sig själva! Dessa
siffror äro i sanning förfärande — mer än 1/3 av de organiserade
arbetarna sakna arbete — allra helst som man vet, att många industrier
gå med förlust och äro i gång endast för att ej nya skaror skola
öka den långa raden sysslolösa. I statens finanser avspeglar sig
också krisläget, bl. a. har skattebetalarnas antal minskats och
därmed inkomstskatten, samtidigt som statsutgifterna stegrats främst
till följd av ökade fattigvårds- och arbetslöshetsunderstöd samt
kostnaderna för nödhjälpsarbetena, som sysselsätta c:a 50,000 man. Att
Holland också har mycket svårt att få sina statslån fulltecknade är
därför ej överraskande.
De månader, som gått av 1936, ha knappast heller kommit läget att
ljusna. Arbetslösheten visar föga tendens att avtaga och drabbar
alla yrken, även om en viss ljusning kan spåras i metallindustrin.
Importen har en hotande benägenhet att stiga, samtidigt som
exporten avtager. Vissa statsinkomster under månaderna januari och
februari understego betydligt kalkylerna. Sjöfarten arbetar alltjämt
under ogynnsamma konjunkturer och kräver ökad statshjälp.
Skeppsvarven äro visserligen välförsedda med arbete, men priserna
äro alltjämt i många fall ytterst ofördelaktiga. Hollands nuvarande
ekonomiska situation har också träffande i ett tal av
premiärministern d:r Colijn karakteriserats sålunda: »Både i fråga om ekonomi
och finanser är situationen mycket kritisk. Det finns knappast någon
källa till nationellt välstånd, som inte kämpar för sin blotta
existens.» Det är därför ej så egendomligt, att många stämmor —
exempelvis den kände finansexperten d:r Steenberghe — med skärpa
förordat en valutadevalvering, som man hoppas skall kunna skapa
en relation mellan partipriser och löner, vilken möjliggör en räntabel
produktion. En sådan politik, vars verkningar bl. a. diskuterats i
vårt land av prof. Bertil Ohlin, skulle måhända leda till en
ekonomisk expansion, som även kom att sätta spår i arbetslöshetssiffrorna.
Ty att den höga arbetslösheten i Holland främst — som det sagts —
bör tillskrivas näringslivets rationaliseringsprocess och den
jämförelsevis starka befolkningsökningen förefaller föga antagligt. I
varje fall löses inte arbetslösheten med blotta konstaterandet av ett
dylikt samband, och förhoppningarna på vissa håll om att en
pris- och börsstegring i sterlingländerna skulle lösa guldblockets
svårigheter synas vara för löst grundade för att man skulle ha rätt att
ställa Hollands ekonomiska framtid i en ljusare dager.
Att det i sådana vargatider inte är en sinekur att leda ett lands
öden har premiärministern d:r Colijn i rikt mått fått känna på.
Svårigheterna att bilda starka regeringar i Holland ha visserligen
länge varit påtagliga. Det till sina yttersta konsekvenser drivna
proportionella valsystemet — där hela landet praktiskt fungerar som
en enda valkrets — har medfört en partisplittring, som hart när
omöjliggjort klara majoritetsregeringar. Expeditions- och svaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
