Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Tysk historieforskning i brytningstider. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TYSK HISTORIEFORSKNING
I BRYTNINGSTIDER
[1]
Av professor NILS AHNLUND, Stockholm
Det ämne jag efter moget övervägande har valt att taga upp
till behandling är svåröverskådligt till sitt omfång och till icke
ringa del så brännbart, att man kan förtvivla om möjligheten att
finna den oangripliga form och tonart som i närvarande stund
godkännes av alla. Men det har anspråk på allmän
uppmärksamhet, först och främst från historikers sida, men även från andras;
i känslan därav vågar jag detta försök, som avser att vara ett
bidrag till en i längden nödvändig orientering. Att en överblick
under dessa förhållanden måste bli både ofullständig och delvis
ytlig behöver kanske icke förutskickas. En något så när allsidig
belysning av strömningarna inom nutida historieskrivning i
Tyskland skulle bl. a. fordra en karakteristik av den ideologiska
bakgrunden till särskilt en av dessa strömningar, den
nationalsocialistiska, som spränger ramen för min avsedda överblick.
Marken har alltnog varit beredd på flera sätt. Den rent politiska
nyorienteringen är den viktigaste, men ingalunda den enda
drivkraften i denna process på gott och ont; processen ter sig icke
heller avslutad.
De ivriga spekulationerna om »historismens» övervinnande äro
ju icke från i går och begränsas icke av nationalsocialismens
råmärken. De ha kommit till praktiska uttryck i en
historieforskning, som oavsett dagens vindskiften sätter sig nya mål och söker
sig nya vägar. Man kan exempelvis peka på den livliga
diskussionen för sex till åtta år sedan kring Ernst Kantorovicz’ stora
arbete om den tyska medeltidens kanske märkligaste
härskarpersonlighet: »Kaiser Friedrich der Zweite» (1927, med ett
tilläggsband av specialundersökningar 1931). Det är ett verk, som
präglas av lärdom och stilkonst, men författarens främsta syfte var
[1] Föredrag vid Svenska historiska föreningens årssammankomst i maj 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0468.html
