Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Tysk historieforskning i brytningstider. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Ahnlund
verk. Vid sidan av Hampes och Andreas’ icke minst stilistiskt
framstående arbeten kunde omnämnas andra, som på ett liknande
sätt förena analys och syntes till ett. Näst medeltiden och — fäst
i mindre utsträckning — reformationstidevarvet har klart och
tydligt det senare 1800-talet och dess fortsättning framåt tagit
lejonparten av forskarens och skildrarens intresse. Det är
karakteristiskt, att båda de nämnda Heidelbergprofessorerna samtidigt
bearbetat problem i denna Tysklands nyaste historia; en
efterlämnad större undersökning av Hampe har sålunda till ämne
Wilhelm I:s ställning till den tyska kejsarkronan. Den
outtröttlige Johannes Haller i Tübingen verkar jämsides på flera fält:
han lägger grunden till en omvärdering av påvedömets
idéhistoria i tre band — inledningsvolymen betonar starkt
germanernas betydelse för universaliteten av den romerska kyrkotanken —
och framträder på samma gång med undersökningar rörande
Bernhard von Bülows roll i början av detta sekel. Hallers i
ständigt nya upplagor utkommande tvärsnitt genom tysk historia
torde vara kända för många; han är en egenartad, tydligen något
isolerad gestalt bland tyska historiker av en generation, som
redan börjar bli till åren, ehuru den icke riktigt hunnit ingå i det
allmänna medvetandet.
För att ett ögonblick återknyta till striden kring Bülows
»Denk-würdigkeiten», som för några år sedan stod så het, med en hel
mobilisering av specialister till kritiska motanfall, så har
synbarligen denna strid numera givit rum för andra intressen. Det kan
anmärkas, att en nationalsocialistisk föregångsman som Walter
Frank — det blir anledning att återkomma till hans namn -—
taxerar det omstridda stora politiska memoarverket avgjort högre än
forskarna av en äldre borgerlig skola, särskilt som bidrag till den
inre belysningen av den wilhelminska epokens ledande miljö. Det
kännetecknar Franks hårdhänta metod från kända
utgångspunkter i nationalsocialistisk teori, att han finner Bülows giftermål
med en syditaliensk dam, bigott och frivol, lika fingervisande för
hans verkliga ställning till tyskt väsen som i Bismarcks fall
dennes ungdomskärlek till »den pommerska Johanna».
Huvudarbetet inom det område som bildas av rikets senare
politiska och särskilt utrikespolitiska utveckling, från enhetsverkets
förspel till krigsutbrottet 1914, är ovedersägligen Hermann
Onc-kens imponerande »Das deutsche Reich und die Vorgeschiclite
des Weltkrieges». Här sammanfattas i två band den vetenskap-
466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
