Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Tysk historieforskning i brytningstider. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysk historieforskning i brytningstider
Det finns ett annat yttrande av Oncken från mitten av
1920-talet, som den minnesgode Frank lika litet kunnat glömma:
»Treitschke — det var ju bara en epigon!» »Ännu i dag kan jag
höra den ton varmed han lät sina läppar undslippa dessa ord»,
säger Frank i sitt minnestal över Treitschke, hållet inför
Hitler-jugend i Berlin den 15 september 1934 på hundraårsdagen av den
store historikerns födelse. Inför denna församling och i närvaro
av riksungdomsledaren Baldur von Schirach, som inledde
högtidligheten och därvid presenterade Frank som en av
nationalsocialismens främsta intellektuella krafter, har denne
understrukit allvaret i sitt angrepp genom att tilldela Oncken både namn
och geheimerådstitel.
I verkligheten är Treitschke Franks stora mönster bland
tidigare historiker. Man kan förstå det, ty de ha likheter i det starka
temperamentet, formtalangen ocli den heta nationella känslan.
Treitschkes verk utgöra en aktion för ett politiskt ideal,
förkunnar Frank; detta blir för honom det stora och avgörande. Är
Treitschke epigon, så är Ranke det också: »i hans från elementära
lidelser fria historieskrivning speglar sig restaurationens
vindstilla tidsålder». Men i verkligheten stå båda högt över den
epigonmässiga facklärdomens ofruktsamma och idélösa väsen. Som
fullödiga representanter för detta utpekar Frank sin antagonist
Oncken och den hädangångne Hans Delbrück, vilken han likaledes
hårt ansätter. Varken de eller de generationer de symbolisera ha
varit vuxna tidens uppgifter. »Historieskrivaren skall gestalta
den bild i vilken hans folk för tio, tjugo, femtio och hundra år
ser sitt ödes väg.» Han måste ställa sig till efterrättelse det bud
som heter att suveränt förakta alla konjunkturer. Och Treitschke
var obunden av konjunkturer. Ett starkt föreningsband mellan
honom och Frank är den antisemitiska tendensen. Föredraget
inför Hitlerjugend sysslade också med det judiska inflytandet inom
Tysklands andliga kultur. Frank fann det för tiden betecknande,
att Treitschke utträngdes ur Preussische Jahrbüchers redaktion
just av Hans Delbriick och att tidskriften under dennes ledning
förlorade sin ledande ställning till Maximilian Härdens Zukunft.
Vad den unge nationalsocialistiske historikern förebrår
Hermann Onckens riktning är att lia saknat den arkimediska punkt,
som för Ranke var religionen och* för Treitschke det politiska
idealet, ja att ha hemfallit åt en i grunden nihilistisk
världsåskådning, typisk för ett sentida liberalt borgardöme. Denna historie-
471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
