Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Tysk historieforskning i brytningstider. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysk historieforskning i brytningstider
nar man inför Erich Mareks, den åldrande Bismarcksforskaren,
och Heinrich von Srbik i Wien, Wallensteins ocli Metternichs
tecknare, den österrikiska historieskrivningens yppersta namn i
modärn tid, båda tillika hedersledamöter. Srbik antog valet,
under förklaring, att han såg institutets uppgift i en sant
vetenskaplig strävan i Rankes anda. Den mellan honom och Frank
förda brevväxlingen har sedermera offentliggjorts.
Riksinstitutets första sammanträde kunde så äga rum den 19
oktober. Franks tal vid detta tillfälle, »Zunft und Nation», inleder
jämte Miillers programförklaring Historische Zeitschrift^ första
häfte under den nya regimen. Det är hållet i Franks vanliga,
kraftiga och epigrammatiska stil men lägger varken något till
eller tar något ifrån, om man ser till själva åskådningssättet,
sådant man känner det från hans tidigare skrifter. Dock är
polemiken otvivelaktigt dämpad; ja Frank betygar Meinecke sin
djupa aktning, under beklagande av att han ej förstått den »eldens
makt», som de unga vilja vårda — icke för att förstöra, som
Meinecke fruktat, utan för att röja och rena. Han hembär i
livliga ordalag sin hyllning åt Mareks, Srbik och von Muller i nu
nämnd ordning.
Slutligen utformar han institutets närmaste arbetsprogram
inom ramen för dess blivande stora uppgift att främja
uppodlingen av Tysklands hela nyare historia men i synnerhet
tidevarvet 1789 och 1933. Fyra uppgifter stå här som de främsta:
inflytandet av västliga idéer i Tyskland under perioden mellan
franska revolutionen och marsrevolutionen; 1800-talets
national-kyrkliga rörelser; den tyska filosofiens historia; den tyska
judefrågans historia 1789—1933. Men detta är blott en början; hundra
uppgifter vänta. Närmast fattar Frank i sikte arbetet för ett
årtionde framåt. Till allt detta kräves emellertid pengar. Den tyska
historieforskningen, förklarar Frank, kommer hädanefter icke
att finna sig i askungens roll vid sidan av den övermäktiga
arkeologien! Narratur de te fabula, vill kanske någon svensk historiker
tillfoga ...
Söker man nu en återspegling av detta program, har man tills
vidare att gå till Historische Zeitschrift under Karl Alexander
von Miillers spira. I sin stortyskt orienterade principförklaring
hävdade denne som den fosterländska historievetenskapens plikt
att taga del i det kämpande folkets känsla, en plikt som han ansåg
fullt förenlig med »den samvetsgranna forskningens stränga krav,
475
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
