481 (Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Rysslands kanalsystem. Av Helge Strömbäck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enligt uppgjorda planer slussarna skola bliva 300 m. långa, 50 m.
breda och 10 m. djupa. Från Onega skola sedan samma
dimensioner gälla för trafiken via Volga till det inre av Ryssland —
staden Moskva förenas direkt med Volga genom en 127 km. lång
kanal — och Kaspiska havet samt via Volga—Don till Svarta
havet.

Det andra kanalsystemet är det som förbinder Onegasjön med
Vita havet. Detta fullbordades 1933 med färdigställandet av
Stalinkanalen, som sträckan mellan Povenetz vid Onegasjöns
nordända och Soroka vid Vita havet benämnes.

Denna kanal, omkring 200 km. lång, ansluter sig huvudsakligast
till befintliga sjöar och floder och är endast på något över 50 km.
en utgrävd väg. På sin högst belägna delsträcka går kanalen
fram på en höjd av omkring 100 m. över havsnivån. Slussarna
äro 19 till antalet och av dem ligga 7 i tät följd strax norr om
Povenetz. Slussarnas dimensioner äro icke exakt angivna men
torde vara 120 m. längd, 17 m. bredd och 6 m. djup.

Det är givet att de här i stora drag skisserade kanal- och
flodsystemen för Rysslands ekonomiska liv äro eller bliva av största
betydelse. De ofantliga avstånden inom Ryssland äro ju som känt
ett försvårande moment i den nu med all makt bedrivna
industrialiseringen och i utnyttjandet av de rika naturtillgångarna. Inom
Donetsbäckenet i södra Ryssland brytes omkring 70 % av landets
kolproduktion, 600 km. därifrån i Ukraina äro de största
järnmalmsfyndigheterna belägna. I Bakudistriktet vid Kaspiska
havet finner man de rikaste oljefyndigheterna. Längst i norr, på
Kolahalvön, finnas rika tillgångar på apatit och andra mineraler.
Trä kommer från norra Ryssland, under det att miljonerna i
centrum och norr få brödsäd från södra och västra Ryssland. När
de största industridistrikten ligga så spridda som i Ukraina,
Moskvaregionen, Leningraddistriktet och i Ural och enbart ett av
dessa, Moskvadistriktet, sysselsätter 775,000 industriarbetare, d. v. s.
omkring 300,000 mer än antalet i hela Sverige sysselsatta, får man
en uppfattning om de krav, som resas på transportmedel enbart
för den inre varuflyttningen. Även om järnvägarna ta omkring
60 % av den inländska trafiken ha de utbredda och i fråga om
allmän segelbarhet vällottade flodsystemen möjliggjort de ur
ekonomisk synpunkt fördelaktigaste sjötransporternas utgrenande över

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1936/0487.html

		Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 / 481 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|