Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Vår nyaste historia. Av Gunnar Heckscher - Rütger Essén: Sverige upplever världen - Henning Hamiltons vittnesbörd. Av Gustaf Jacobson - Aage Friis och Einar Hedin: Anteckningar rörande förhållandet mellan Sverige och Danmark 1863—1864
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
och judiska världsbojkotten» 1 Sagda »bojkott» har allt ifrån början
varit lika löjlig som ineffektiv. Jonglerandet med formellt riktiga
men till följd av beräkningssättet missvisande procenttal i
redogörelsen för de svenska partiernas nuvarande styrka (sid. 513 ff.) bör
även påtalas. Personregistret är slutligen väl mycket präglat av
författarens »helhetssyn»; eller varför presentex-as eljest Branting,
Staaff och Lindman såsom respektive »statsman, publicist»,
»statsminister», oeh ’utrikesminister, industriman»?
Som sagt, man kan endast önska att dessa sidor förblivit oskrivna.
Orimligt är också att ägna de sista åren, som de flesta läsare själva
erinra sig, proportionsvis större utrymme än någon föregående
period. Men detta skämmer icke boken. Den är för värdefull för att
detaljer av denna art skola fördärva helhetsintrycket.
Gunnar Heckscher.
henning hamiltons vittnesbörd
Henning Hamilton var icke blott en lysande och fängslande
personlighet utan även en historisk-politisk författare av hög rang. Än
i dag läser man med nöje hans framställningar av
preussisk-öster-rikiska kriget 1866 och av fransk-tyska kriget, hans
minnesteckningar över Hartmansdorff, Karl De Geer och andra samt icke minst
hans riksdagsanföranden, som ibland få karaktär av historiska
exposéer. Att han också författat en redogörelse för sina upplevelser
i Köpenhamn under den politiska krisen 1863—64, har icke varit okänt
för den historiska forskningen. Sam Clason begagnade en från lians
hand härrörande handskrift och ämnade publicera den men
hindrades genom döden att förverkliga sin avsikt. I själva verket har
Henning Hamilton skrivit icke mindre än tre delvis olika redogörelser
för de svensk-danska mellanhavandena under nyssnämnda år. Den
tredje av dessa varianter är det, som professor Aage Friis i
Köpenhamn och arkivarien i svenska utrikesdepartementet Einar Hedin
nyligen utgivit på bekostnad av Carlsbergfondet i Köpenhamn. Dess
titel är Anteckningar rörande förhållandet mellan Sverige och
Danmark 1863—1864. Enligt utgivarnas omsorgsfulla textkritiska
undersökning torde den tidigaste versionen vara skriven redan under
Hamiltons vistelse i Köpenhamn; efter hemkomsten till Sverige har
han återupptagit arbetet, och den sista och slutgiltiga redaktionen —
den nu tryckta — förmodas ha, med undantag av bilagorna, varit
fullbordad före utgången av 1864 eller åtminstone under de första
månaderna av 1865. Hamilton blev under sommaren och hösten 1864
utsatt för angrepp i den svenska pressen med anledning av sin
verksamhet i Köpenhamn, och då han icke kunde öppet bemöta dessa
angrepp, fullständigade och justerade han sina förut skrivna bidrag,
därmed vädjande till historiens dom och den oväld, som bor uppå
framtids tunga.
500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
