Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 8 juli 1936 - Politiska finaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
ha saktat farten eller — för att använda Fridolf Rhudins uttryck —
börjat tala »glesare», ju mer hans ord fått betydelse.
Ävenså bör observeras, att vissa överraskande beslut i andra
kammaren — rörande t. ex. den statsfientliga propagandan,
förenings-och förhandlingsrätten i »första läsningen», skattefrågorna likaledes
i »första läsningen» samt arbetsfreden, — ej helt få skrivas på
slutbrådskans konto. I nämnda frågor segrade den socialdemokratiska
linjen, trots de borgerligas uppgörelser; genom sammanjämkningar
blevo dock andra kammarens första beslut i ett par av frågorna utan
större betydelse, och endast avslaget å skrivelseförslaget angående en
beredskapslagstiftning mot statsfientlig verksamhet kullkastade
»ritningarna». Orsaken till dessa voteringsöverraskningar var till stor
del att tillskriva den otroligt hårda pressning, för vilken
socialdemokraterna utsatte folkpartiet efter utgången i försvars- och
pensionsfrågorna; särskilt det mycket olyckligt formulerade »tiggarbrev»,
som folkpartiet utsänt till höger och vänster, användes härvid som
ett vasst och verkningsfullt tillhygge. Det var omöjligt att värja
sig för intrycket, att folkpartiet för några dagar dukade under för
trycket och ej fullständigt kunde bevara sin sammanhållning;
folkpartiets ledare var också påfallande tyst under de sista dagarna.
Även några av de bondeförbundare, som gjort sig kända för att
vilja stå väl med socialdemokraterna, fronderade i ett par frågor.
Några medlemmar ur nämnda partier kände efter
socialdemokraternas avgörande nederlag tydligen ett behov att dämpa vreden och lägga
balsam på såren. Sådana stämningar måste man räkna med i
politiken, men de kunna uppstå även vid andra tider än under uppbrottet.
Huvudanmärkningen för den orimliga snedvridningen av
riksdagsarbetet måste i år riktas mot regeringen. Aldrig någonsin har
förekommit, att så stora propositioner avlämnats så sent som i år;
praktiskt taget alla större regeringsförslag framlades först i mars eller
senare. Riksdagen kan knappast göras ansvarig för att plena
ända framåt maj ibland malde tomt — icke på åratal ha i Andra
kammaren hållits så få kvällsplena som i år t. o. m. maj månad.
Däremot borde riksdagen kunna sätta stopp för de båda sista
veckornas ideliga nattplena; även om arvodena tagit slut och
uttrött-ningsmetoden är den effektivaste hämskon på talträngdheten, kan
det icke begäras att ledamöterna dag och natt flera dygn i sträck
skola orka med utskottsarbete, plena, partimöten o. s. v. utan att
bli utpinade och utslitna. Riksdagen kan ej kallas någon
mönsterarbetsgivare, då den exploaterar sina medlemmars arbetskraft under
dessa slutveckor på ett sätt, som torde sakna motstycke utomlands.
Och det måste vara något fel i systemet, när rädslan för att
hemresan på grund av gemensamma voteringar e. dyl. skall fördröjas
kan leda till kammarbeslut, som eljest ej skiille fattas, något som
kan göra hela tvåkammarsystemet fiktivt. Regelbundet
återkommande är den hast, varmed skattebesluten fattas och som gör
kammardebatterna därom i hög grad meningslösa; trasslet i år vid
bestämmandet av skattesatserna, då kamrarna stannade i skiljaktiga
508
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
