- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
543

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Island. Av Sven Tunberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej varit ägnad att i estetiskt avseende bliva normbildande. För
närvarande är man inriktad på husens uppförande av betong. Då
man härvid kan lita till enbart isländskt material, synes man
vara på rätt väg. Det vore emellertid att önska, att för framtiden
betongens färgbehandling måtte gå i något gladare färgarter än
den nu dominerande gråsvarta.

Det varnas i Island och det visserligen med rätta att likställa
Reykjavik med Island i dess helhet, trots att staden inrymmer
kanske en tredjedel av öns befolkning. Särskilt i norr äger
Island betydande bygder med säregen och högtstående kultur.
Tyvärr har det dock ej blivit tillfälle för undertecknad att utvidga
sin kunskap om Islands land och folk i denna riktning.
Reykjavik med dess närmaste omgivning och det s. k. Sydlandet äro de
delar av Island, som jag fått personligen taga kännedom om och
på vilkas förhållanden mina omedelbara isländska erfarenheter
äro grundade.

Och dock synas just dessa trakter i Island vara representativa
nog. Själva staden Reykjavik bygger sin tillvaro på Islands
förnämsta näring, fisket, och handeln med dess produkter. I stadens
närhet finner man varma källor, vilka givit staden dess namn
(»Rökviken») och som för närvarande utbyggas för tillgodoseende
av stadens uppvärmningsbehov. Omedelbart intill Reykjavik och
på Sydlandet finna vi också de grönskande grässlätter, vilka äro
det isländska jordbrukets förnämsta tillgång, lämnande näring
åt växande boskapshjordar och framför allt otaliga skaror av får.
Slutligen möta vi här Islands typiska landskapsdrag, de
ofruktbara lavamarkerna, de gamla och nya vulkanerna, de väldiga
isjöklarna.

Det kan icke nekas, att det isländska landskapet, av den art som
här antytts, i det hela gör på den skandinaviska nordbon ett
visserligen högst imponerande, men dock säreget, främmande
intryck. Mycket bidraga härtill de ändlösa, brun- och gråsvarta
lavaformationerna med sina egendomliga bildningar liksom även
röken från de varma källornas sjudande bassänger i jordens inre.
Men framför allt oroas ett skandinaviskt sinne av den nästan
totala avsaknaden av träd; man kan så att säga icke gripa
landskapets konturer, när man icke har de välkända
vegetationsavskuggningarna i terrängen att lita till och det är som om något
vänligt, kärt och trofast på ett besynnerligt sätt vore borta. Man
berättar på Island, att ön en gång haft mycken skogväxt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free