- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
583

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 augusti 1936 - Bokpriserna och allmänheten - Några, som tröttnat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

praxis. Den har numera resulterat däri att man i stor utsträckning
uppskjuter med att köpa en ny bok, tills man får den för låt oss säga
25 % av det ursprungliga priset. Man kan gott förstå dens förargelse,
som köpt en bok för 12 à 15 kronor och efter något år finner denna
säljas i bokhandeln för 2 kr. Riktigare vore naturligvis att från
början åsätta boken ett sådant pris att den vore åtkomlig för en större
allmänhet än den som nu köper egna böcker. Bokhandeln skulle
därigenom befrias från de ständigt återkommande realisationerna, som
för den icke kunna betyda annat än ett irritament, och antikvariaten
skulle kunna inskränka sig till försäljningen av verkliga antikvaria.
Numera ha även dessa ryckts med av den allmänna
realisationsvurmen och ett vetenskapligt svenskt antikvariat kan knappast existera.
Allt talar för att bokförlagens prispolitik tages under allvarlig
omprövning.

Några, som tröttnat.



Det har många gånger sagts, att någon parlamentsleda
ej kan upptäckas hos de svenska riksdagsmännen, och
onekligen bekräftas detta intryck av fåtalet avsägelser före det
stundande valet till andra kammaren. Man kan visserligen icke exakt
fastställa antalet avsägelser, ty gränsen mellan frivillig och
nödtvungen avgång kan ibland vara hårfin. Dessutom ha alla listor
ännu icke publicerats, när detta skrives. I allt väsentligt äro
emellertid partiernas slagordningar klara och ge god ledning. Antalet av
dem, som avböjt återval, utgör mellan 25 och 30. Siffran är icke hög,
då den innebär, att nära nio tiondelar av kammarledamöterna mer
eller mindre gärna önska komma tillbaka. I jämförelse med 1932 års
val äro de frivilliga avsägelserna i år något talrikare, ty då
undanbådo sig blott cirka tjugo återval. Naturligtvis blir den faktiska
omsättningen minst den dubbla, beroende dels på mandatförskjutningar
mellan partierna och dels på den numera inom samtliga borgerliga
partier i system satta listkonkurrensen, varigenom förutvarande
riksdagsmäns mandat åtminstone somligstädes äro starkt hotade
även vid bibehållen mandatställning; inom parentes kan tilläggas,
att man ej längre hör några förnäma fördomar mot denna
obestridligt förnuftiga, ehuru ibland dock parodiskt genomförda form av
personlighetsval. Det normala vid senare val har också varit, att
andra kammaren tillförts femtio à sextio nya ledamöter.

Högerpartiet har sedan länge regelbundet haft den relativt största
personomsättningen, vare sig orsaken varit många avsägelser eller
valmännens ombytlighet, och årets val bildar intet undantag från
denna regel. Ej mindre än tretton av de förutvarande
representanterna saknas på listorna, varvid dock Gävleborgsrepresentanten
major Holmström överflyttas till första kammaren. Bland de
avgående märkas de mångåriga lantmannarepresentanterna hrr Olsson
i Blädinge (kammarens till levnadsåren äldste) och Persson i
Fritorp, prosten Pehrsson i Göteborg, som dock på äldre dar förlorade
sin framskjutna ställning från början av 1920-talet, fröken Bertha
Wellin, som nedlagt ett synnerligen aktningsvärt arbete under femton

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free