Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 augusti 1936 - Några, som tröttnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
August Nilsson i Kabbarp första kammaren, också han en gång
medlem av sin kammares presidium och uppskattad för sin
självständighet av alla utom av partivännerna. Med »Grängesberg» och
»Kabbarp» försvinna ur riksdagen två av de få kvarvarande
representanterna för den generation socialdemokrater, som voro med om det
»demokratiska genombrottet». Endast hrr Viktor Larsson och Olof
Olsson finnas ännu kvar på skansen, den förre tillbakadragen och
grånad, i år pensionerad som bankofullmäktig för att bereda plats
för hr Sköld, och den senare visserligen spjärnande mot udden men
ändock av hr Engberg ställd i skuggan. Branting, Thorsson, Herman
Lindqvist, Rydén, Palmstierna, Nils Persson, A. C. Lindblad, Linders,
Christiernsson, Sven Persson — alla äro de borta ur livet eller ur
politiken, och makten i partiet ligger nu helt hos generationen kring hr
P. Albin Hansson, samtidigt som en ny generation skönjes vid
horisonten kring hrr Myrdal, Richard Lindström, Vougt m. fl. Eljest ge
de socialdemokratiska kandidatnomineringarna en ny bekräftelse åt
iakttagelsen, att socialdemokraterna snart få sitt åldersproblem
därför att riksdagsmannaskapet blivit ett levebröd för många och
hänsynen härtill gjort det svårt för minnesgoda väljare att rata
rörelsens gamla trotjänare.
Att ställa någon prognos angående den nya andra kammaren i
personhänseende kan knappast nu göras, eftersom ovissheten om
vindriktningen vid valet är större än vanligt. Man lägger dock märke
till, att kvinnorna efter sin »sammansvärjning» mot männen i vintras
här och var bjudits något högre placering på listorna, dock utan att
deras antal i den nya kammaren därför lärer kunna stiga nämnvärt
över den nuvarande siffran fem. Även näringslivets män ha på grund
av kristidspolitiken uppenbarligen eftersträvat en förbättrad
representation; här och var finnas visserligen nya män ur
företagarevärlden på valbar plats, men slutresultatet blir ändock säkerligen rätt
magert, delvis beroende på svårigheterna att utanför Stockholm
kunna få fatt i framstående människor, som ha tid att ägna halva
året åt riksdagsarbete. Det mest observerade nyförvärvet gör andra
kammaren genom professor Bagges övergång i enlighet med den
politiska tyngdlagen till den folkvalda delen av representationen; för
tredje gången på fyra år ställes förstakammarhögern därför inför
ett nytt val av kammarledare. Eljest framföras i år i ovanligt stor
utsträckning såsom nya på valbar plats personer, vilkas berömmelse
koncentrerats till hembygden. Folkpartiet har dock uppställt i
respektive län statsråden Ericsson och Bergqvist samt biskop Stadener;
bondeförbundet har i sin tur i Malmö, Lunds, Hälsingborgs och
Landskrona städer uppställt statsrådet Gynnerstedt. Samtliga dessas val
är problematiskt, i ett par fall otänkbart. Vid ett val under
1920-talet uppsatte liberalerna landshövdingarna Stenström, Murray och
Mörner, men ingen av dessa visade sig ha en mikroskopisk chans,
och historien upprepar sig kanske vid dessa nya försök till
kvalitetsförstärkning. Det titelsjuka svenska folket har nämligen aldrig visat
någon svaghet för titlar på valdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
