Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 augusti 1936 - Polens affärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Efter Polens oavhängighetsförklaring verkade Smigly, som under
tiden befordrats till general, på ett framstående sätt vid
uppbyggandet av den nya polska armén. När polsk-ryska kriget utbröt,
återfanns Rydz-Smigly naturligtvis i spetsen för sin armé. I ett
synnerligen kritiskt ögonblick, vid den polska arméns sammanbrott, utsåg
Pilsudski just Rydz-Smigly till kommendant för den vid floden
Wieprz bildade »stötarmén» med uppdrag att hindra den röda arméns
fortsatta framryckning. Planen lyckades, och ryssarna måste
anträda återtåget.
Under de följande åren arbetade Rydz-Smigly på arméns
upprustande. Han följde härvid marskalkens direktiv och förenades
med honom i en intim vänskap. Från och med 1926 har ban varit
Pilsudskis närmaste militäre medarbetare.
Sitt inträde i den aktiva politiken kungjorde Smigly genom sitt
uttalande till legionärerna den 24 maj i år uti Warschau. Däri
fordrade ban »folkviljans organiserade ledning». Men staten kunde
enligt hans ord blott organisera, när folkets vilja leddes efter en
strängt enhetlig plan. Programmet just nu vore försvarandet av
staten, som i sig inneslöte folklivets alla områden.
Om generalinspektörens världsåskådning gå meningarna i den
polska offentligheten isär. Många påstå, att han blivit sina liberala
åskådningar från ungdomstiden trogen; andra däremot hysa den
uppfattningen, att han företräder den totala statens idé. Denna
diskussion har mest en akademisk prägel. Men den vinner ändå ett
aktuellt intresse i sammanhang med frågan om den polska statens
väsen över huvud, vilken alltid åter ocli åter upprepas. Tvivelsutan
intar Polen en särställning, som gör att man varken kan räkna det
till de demokratiska eller till de fascistiska staterna. Till skillnad
från den fascistiska doktrinen tillåter den polska författningen
existensen av en politisk opposition; icke blott »statspartiet» utan även
andra partier kunna göra bruk av de politiska fri- och rättigheterna.
Å andra sidan förnekar den polska politiken de demokratiska
principerna, och ej heller har det parlamentariska systemet fått
till-lämpas. Tvärtom är, som redan framhållits, det personliga elementet
av avgörande betydelse för statsledningen. Förvisso är militären i
Polen mer än i andra länder en faktor av första ordningen. Sålunda
har den polska regeringen i dagspressen ofta skyltat under begreppet
»översteregeringen». Likväl vore det felaktigt att beteckna Polen
som ett land med militärdiktatur, detta redan av den enkla
anledningen att en sådan diktatur vore oförenlig med politiska och
statsborgerliga frihetsrättigheter. Man får icke glömma, att den polska
armén uppstått ur legionärernas breda folkrörelse, vilken genom sin
kamp gjorde Polen fritt. Och enär det övervägande flertalet av
folket deltog i denna rörelse, kan man icke förundra sig över, om den
unga statens politiska ämbetsmän för det mesta rekryterades från
militären. Mentaliteten från den nationella befrielsen, som enligt sin
natur bar en militär prägel, har fortlevat och är fast förankrad i
statslivet.
588
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
