Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Högerns valnederlag. Av Gunnar Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därvid främst inriktat sin uppmärksamhet på sådana
samhällsgrupper, som hittills icke fått något med av den sociala
omvårdnaden. För dem som vant sig vid att anse sparsamhetsintresset
och skattebetalarsynpunkterna allenarådande inom högern har
detta inneburit en stor överraskning, trots att tendenser i samma
riktning ej heller tidigare ha saknats. Åtskilliga väljare ha
sannolikt tvivlat på uppriktigheten i åsiktsförändringen, i det de glömt
eller icke vetat, att den nya högern därvid endast fallit tillbaka
på gammal god konservativ tradition, känd både från Sverige och
— framför allt — från England. Allteftersom det fortsatta arbetet
klart ådagalägger, att det socialpolitiska intresset icke blott är ett
medel för röstfiske utan bottnar i allvarlig övertygelse, är det
antagligt att dessa förluster kunna repareras. Av en viss betydelse
har det måhända även varit, att förskjutningen i partiets politik
också motsvarats av ett ledareskifte, och att väljarna ännu icke
fått tillfälle att göra tillräckligt intim bekantskap med den nye
partiordföranden, hans eventuella nattrock och övriga egenheter.
På samma sätt hade ju också hr Hansson att kämpa med stora
svårigheter, då han 1928 för första gången gick till ett val som
socialdemokratiens främste man.
Ett anmärkningsvärt förhållande är att Nationella Förbundet
icke i större utsträckning förmådde göra sig gällande. Detta visar
i sin mån, att högern knappast skulle ha haft större framgång,
därest den för tre år sedan anslutit sig till de krav som då — ännu
så länge inom högerns ram — framfördes av den tidigare
ungdomsrörelsens ledning. Å andra sidan har splittringen mellan högern
och de nationella säkerligen skadat bådas sak. Sedan de senare
numera åter frigjort sig från större delen av det
nationalsocialistiska inflytandet — vad som återstår skulle kunna bli en ganska
nyttig krydda till kritiken mot socialdemokratien — borde väl
en försoning ligga i båda parternas intresse. Säkerligen komma
personfrågor därvid att vålla de största svårigheterna, men det
borde likväl ej vara helt omöjligt att uppnå en fred, vilken icke
för någondera riktningen behövde te sig såsom kapitulation, och
som därför kunde bli bestående. Organisationsspörsmålen i all
ära: viktigare är dock att idémotsättningarna mellan högern och
Nationella Förbundet icke äro och knappast någonsin varit större
än vad som bör kunna förekomma inom ett partis ram.
Utbrytningen var från början omotiverad och olycklig. Man får nu
hoppas, att förlöpningarna å ömse sidor skola kunna glömmas och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
