Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 13 oktober 1936 - Abortförbudet i Sovjetryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den nya lagen, som trädde i kraft den 28 juni, nedbringade genast
antalet aborter i Moskva till ett minimum i jämförelse med de
tidigare siffrorna. Så rapporteras för juli i år 700, för augusti 900 lagligt
genomförda aborter. Ett stort antal »förträffliga medborgare» — som
Pravda uttrycker sig — kommer att tillföras landet, därigenom att
den landsfarliga aborten upphävts. Ganska självfallet ha de
icke-legala aborterna tilltagit katastrofalt och den sovjetryska pressen
har redan relaterat ett stort antal fall, som kommit till
myndigheternas kännedom.
I Pravdas kommentar till abortförslaget förekommer en passus,
som kan vara av intresse för våra svenska abortivrare att studera.
»I de kapitalistiska länderna är aborten förbjuden. Men där äro de
arbetande kvinnorna männens slavar, där härskar det fattigdom och
hunger. Där är abortförbudet ett skandalöst förhånande av kvinnan.
Endast i socialismens land, i det land där den stalinska politiken
arbetar för kvinnan, i det land där män och kvinnor äro jämlika och
där kulturen och det materiella välståndet fortsätter att växa, kan
man på allvar taga i tu med frågan om kamp mot aborterna.» Skulle
förutsättningarna i det »kapitalistiska» Sverige verkligen vara
sådana, som Pravdas ledarskribent framställer dem?
Samtidigt som aborten förbjudes i Ryssland stärkes åter familjen.
Genom ett särskilt dekret inskränkas möjligheterna för att erhålla
skilsmässa. Hemmet skall vara grundstommen i det ryska
samhällslivet.
Man kan icke undgå att förvåna sig över denna återgång till de
gamla borgerliga formerna. Det är ett slag i ansiktet i synnerhet
på de europeiska radikala kvinnoorganisationerna, som arbeta på att
få aborten legaliserad. De kunna hädanefter icke vänta något stöd
från Sovjetryssland, där man redan insett de faror abortsystemet
medför. Äktenskapets och hemlivets stärkande och abortens
avskaffande i Ryssland är att betrakta som ett led i det allmänna
förborgerligande som proletärstaten genomgår — det må sedan hur
mycket som helst förklaras som ett evolutionsfenomen av
kommunismens teoretiker —, ett förborgerligande, som har sin grund i
lärdomarna av en teori, omsatt i praktik i ett 170-miljoners folk under
loppet av nära två decennier.
I Sverige har det under det sista året varit ganska tyst på
abortfronten. Det ryktades i julas med bestämdhet, att statsminister
Hansson ej ville låta den då planerade men för många stötande
abortlagstiftningen vila tills efter valen. Söndagsnisse-Strix slog säkerligen
huvudet på spiken, när skämttidningen lät en bonde förklara, att
han icke kunde begripa, att befolkningskommissionen och
abortutredningen kunde arbeta samtidigt. Känt är, att
befolkningskommissionen på sistone varit sysselsatt med att även taga ställning till frågan
att under vissa förhållanden legalisera aborteringen. Det har
emellertid uppgivits, att nyheterna från Ryssland alstrat den största
betänksamhet även bland kommissionens eldigaste feminister mot
tanken att inlåta sig på legalisering efter sociala indikationer. När allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
