Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 13 oktober 1936 - Det sudettyska problemet. Av Edvard Gernandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I början på 30-talet drabbades sudettyskarna oerhört av den
ekonomiska världskrisen. Vid upplösningen 1933 av de båda nationella
partierna, vilka tillsammans hade 15 parlamentsledamöter och av vilka
det ena kunde betraktas som rent nationalsocialistiskt, härskade inom
de tyska folklagren en panikstämning, vilken lätt kunnat få fatala
följder för hela staten.
Det var i denna ödesdigra stund, som ledningen togs av Konrad
Henlein, vilken dittills endast verkat som ledare för den sudettyska
gymnastikrörelsen. På spillrorna av de upplösta nationella
organisationerna bildade han det sudettyska partiet och sökte att, i detta samla
alla tyska krafter. Vad de durkdrivna politikerna icke lyckats med
uppnådde han, den politiske novisen, på en sällsynt kort tid. Vid de
allmänna valen 1935 blev hans parti som bekant det största i
Tjeckoslovakiet. Det erhöll icke mindre än 2/3 av samtliga tyska röster och
sände 44 kammarledamöter och 23 senatorer till parlamentet i Prag.
Trots att de övriga partierna tillsammans ha klar majoritet, är det
dock givet att sudettyskarna på grund av sin numerär kunna få en
viss betydelse i parlamentet. Det nya partiets frammarsch har ännu
icke avstannat att döma av de senaste kommunalvalen, då ytterligare
röster erövrades. Vid sista partimötet i Eger i juni återvaldes
Konrad Henlein med acklamation som ordförande.
Orsakerna till den nästan lavinartade frammarschen äro icke svåra
att finna. Främst verkade de svåra ekonomiska förhållandena i de
sudettyska områdena. De tidigare blomstrande glas- och
textilindustrierna ha gått katastrofalt tillbaka både på grund av världskrisen
och till följd av en väl chauvinistiskt genomförd »raison
d’état-politik». En stor arbetslöshet har blivit följden, och av de 800,000
arbetslösa i Tjeckoslovakien påstås icke mindre än 2/3 vara tyskar,
ehuru tyskarna icke utgöra mera än 22 % av landets befolkning.
Opartiska utländska iakttagare — däribland även prominenta
svenskar — ha konstaterat att en djup nöd på många håll är förhärskande
i tyska Böhmen. Vid sitt officiella besök nyligen i Böhmen erkände
presidenten Benesj i sitt tal i Reichenberg att den tyska delen av
landet lidit förhållandevis mer än övriga delar, och han ställde i
utsikt statliga ingripanden för att avhjälpa svårigheterna.
Särskilt efter Hitlers övertagande av statsledningen i Tyskland ha
nationalsocialistiska vindar blåst in över de böhmiska provinserna
och påverkat den sudettyska befolkningens politiska tänkande. Även
om — som det måste fastslås — det sudettyska partiet under Konrad
Henleins ledning ingalunda siktar till att införa nationalsocialismen
i Tjeckoslovakien, är det dock givet att sudettyskarna i mångt och
mycket influerats av nationalsocialismens dynamiska socialfilosofi.
I viss mån söka de forma sitt eget liv efter nationalsocialismens
ideal. Så till exempel är det sudettyska partiet baserat på
ledarprincipen; förtroende och disciplin gentemot ledaren är högsta dygd.
Vilket är det sudettyska partiets program? Vid ett samtal, som
artikelförfattaren för någon tid sedan hade med Henlein, framhöll
denne att man för att rätt kunna bedöma tyskarnas ställning måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
