Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10
- 1936 års kyrkomöte. Av Carl Ernst Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1936 ÅRS KYRKOMÖTE
Av rektor CARL ERNST GÖRANSSON, Kalmar
Det tjugonde i raden av allmänna kyrkomöten i vårt land,
kyrkans särskilda riksdag efter ståndsrepresentationens avskaffande,
har just gått till ända. Det kommer att sätta spår. Främst beror
detta därpå, att nu slutbehandlats två frågor av svåröverskådlig
räckvidd icke blott för kyrkan, utan för andelivet överhuvud i
Sverige. Det är frågorna om psalmboken och stiftsstyrelsen.
Men mötets program var annars nu som alltid stort och
skiftande nog: arbetsmaterialet utgjordes av 10 kungliga skrivelser
och 42 motioner. Dock gällde den ena skrivelsen och ej mindre än
7 av motionerna samma ärende, psalmboksfrågan. Det säger ju
också rätt mycket om dennas dominerande plats.
Här kan icke bli fråga om att registrera alla ärenden, som
handlagts av 1936 års kyrkomöte. Men jag skall söka ge en redogörelse
för det viktigaste, som avhandlats där. Och då stannar jag först
vid domkapitelsreformen, som nu äntligen kommit i hamn efter
decenniers växlande öden på kyrkomöten och riksdagar och efter
en lång rad sakkunnigutredningar. Nu blev ärendet mötet
förelagt av Kungl. Maj:t, sedan riksdagen för sin del redan fattat
beslut i saken. Men detta skedde efter täta och intensiva framstötar
från kyrkomötet självt. Så skrevo både 1926 och 1929 års möten
till Kungl. Maj:t därom. Vad som gjort detta spörsmål så
brännande är egentligen mindre något allmännare missnöje med de
nuvarande domkapitlens sätt att handha stiftsstyrelsen än den
särdeles förståeliga meningen hos kyrkans folk, att domkapitlens
sammansättning under tidernas lopp blivit ohjälpligt föråldrad
och ovillkorligen krävde en rationell anpassning till tidsläget.
Från att under medeltiden ha varit en rent kyrklig församling
hade ju domkapitlen i Sverige efter gymnasiernas tillkomst från
1600-talets första decennier blivit s. k. lärarekapitel, bestående till
övervägande del av lektorer. Detta innebar ingen olägenhet, så
länge gymnasiernas arbetsuppgift väsentligen var begränsad till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0682.html
